I mitt klassrum är Karlfeldt alltid närvarande
Lillemor Karlsson undervisar på Martin Koch-gymnasiet i Hedemora och har under flera år framgångsrikt inspirerat gymnasister att skriva uppsatser om Erik Axel Karlfeldt och hans diktning. Här berättar hon om hur hennes eget intresse väcktes och hur hon förmedlar det vidare till sina elever.
Mitt intresse för Karlfeldts dikter fångades i inledningen till Fridolins lustgård och Dalmålningar på rim(1901): ”Min sångmö är icke av Pinden, / hon är av Pungmakarbo.” Att jag fastnade för just den meningen har en naturlig förklaring. Mitt barndomshem finns i en liten by bestående av några få gårdar vackert inklämd mellan två andra byar, nämligen Bispberg och Pungmakarbo. Att naturlyrikern Karlfeldt skulle ha besökt och inspirerats av den vackra naturen runt Bispbergsklack och det myller av ravinsystem som kringgärdar bygden föll mig aldrig in att ifrågasätta, men det väckte min nyfikenhet på skalden och hans verk.
Naturligtvis lånade jag boken Sångmö av Pungmakarbo, En studie över Karlfeldts diktning skriven av Roland Fridholm (1950), när jag upptäckte den på biblioteket. Där hittade jag följande citat: ”Fridolins landskap är inte trakterna kring Krylbo, där Karlfeldt växte opp. Inte heller är det bygden kring Siljan, där han först senare blir hemmastadd. Fridolin är ju herre till Pungmakarbo. Så ståtliga gårdar äro inte vanliga vid Siljan. Verklighetens Pungmakarbo, några bondgårdar nedanför Bispergsklack, hade Karlfeldt bara hört talas om. Det tunga namnet med fyra mörka vokaler tillmötesgick något i hans läggning. Dessa gårdar kunde bara anas från den öppna bygden runt Hedemora i de drömmande furubergens skydd, där diktaren under de år då Fridolin-dikterna kommo till, tillbragde somrarna med sin mor.”
Så snopet! Här hade mitt intresse kunnat svalna. Men jag uppfattade Fridholms bok som mycket kontroversiell i flera avseenden så jag började läsa andra författares tolkningar av Karlfeldts diktning och från första början var frågan har Karlfeldt besökt och inspirerats av byn eller endast av namnet?