Svott och gott
En ”swot” blir en ”swell”
Som många stora konstnärer var Karlfeldt egensinnig och satte ibland sina läsare på prov. Han använde inte bara ovanliga ord utan skapade också nya. Ett sådant ord finns i dikten ""Kanske!", som trycktes i Fridolins visor 1898. I andra strofen beskriver skalden de prövningar livet utsatt honom för.
Skall jag gräla på min Gud?
Nej, han såg väl, att min hud
krävde bister smörja.
Sved nog, men sved ganska gott:
fick ej bli en riktig svott,
skall jag därför sörja?
Ordet "svott" förekom inte i några ordlistor på den tiden. Karlfeldt förklarar det inte heller, trots att han i nästa strof tillfogar en anmärkning om ordet "tjur". Karlfeldt förklarar att tjur är den hårda, elastiska ved som bildas på nordsidan av buktiga tall- och granstamma. Det bör tilläggas att tjurved vanligen bildas på lutande träd eller grenar som böjs under sin egen tyngd.
Karlfeldt tyckte väl att meningen med ordet "svott" framgick av sammanhanget. Svenska Akademiens Ordbok (SAOB) förklarar ordet så här: "uppkommet genom oriktig upplösning av hundsfott". På 1600-talet var "hundsfott" ett grovt skällsord med betydelsen kräk eller usling. Ordet nöttes ner och på 1800-talet kunde det också betyda en feg eller ynklig stackare.
SAOB ger två exempel på ordet "svott". Det första är Karlfeldts dikt från1898, det andra Harry Blombergs "Visa till nyckelharpa", som trycktes i diktsamlingen Kap Horn 1920. Harry Blomberg var en flyhänt och effektiv författare och om han är bortglömd nu så beror det på att han var så tydligt påverkad av Dan Andersson och Karlfeldt (se C. A. Dymlings artikel i Svenskt Biografiskt Lexikon). När Blomberg använder ordet "svott" kan vi utgå från att han hämtat det från Karlfeldt.
Luskar min apa och skrattar rätt gott
åt vår erbarmliga nesa.
Kom och stäm in i mitt löje, din svått!
Högt kan du le, ty din dröm har ju fått
skymfligt till skuggorna resa.
Jag har inte funnit några tidigare exempel på ordet "svott" eller på att det skulle vara en förkortning av "hundsvott", men mycket händer i talspråket som vi aldrig får reda på. Några litteraturhistoriker har hävdat att Karlfeldt inte förstod att ordet "hunds-fott" är bildat av hund- och namnet på det kvinnliga könsorganet, men tanken att Karlfeldt skulle ha gjort en felaktig uppdelning förefaller långsökt.
Karlfeldt kände mycket väl till ordet "hundsvott" från berättelsen om Lasse Lucidors sista natt på källaren Fimmelstången. Skalden var på misshumör och råkade i gräl med löjtnant Storm som ville göra upp på gatan. Enligt Storm svarade Lucidor: "Halt, halt, här är plats nog härinne. En hundsvått som icke står i sina skor."
Karlfeldt återger dessa ord i sin minnesteckning över skalden Lucidor (Stockholm 1914, sidan 41). Vi vet inte mycket om Lucidor som person och Karlfeldts beskrivning av den lärde studenten som försökte leva som skald i Stockholm blir ofta ett självporträtt. Karlfeldt kände igen sig i Lucidors tvära kast mellan rus och ruelse och i oviljan att foga sig i det borgerliga regelverket.
Karlfeldt skrev dikten "Kanske!" medan han ännu var kvar i Uppsala och studerade engelska. Han skrev sin licentiatsavhandling om Henry Fielding och visste säkert att ordet "swot" användes av engelska studenter för att beskriva det hårda arbetet med att plugga (svettas) in ett ämne. Den som läste flitigt blev en "swot", ofta för att han måste bli klar med sina studier av ekonomiska skäl.
Karlfeldt var en typisk bondestudent och efter faderns konkurs fick han kämpa i sju år för att bli filosofie kandidat i Uppsala 1892. Han hade goda skäl att känna sig som en "swot", när han 1898 åter måste överge den lärda banan för att försörja sig i Stockholm som lärare och bibliotekarie. När han skriver: "fick ej bli en riktig svott" låter det som att han tackar Gud för läxan, men också som att han sörjer sin avbrutna akademiska karriär. Sådana dubbelmeningar är inte ovanliga hos Karlfeldt.
Motsatsen till en "swot" var en "swell", en student med pengar som klädde sig elegant och kunde ge studierna den tid som krävdes. Lustigt nog användes ordet "swell" även i Sverige och ordet "swot" var kanske också bekant för ungdomen.
Grafikern Axel Tallberg skrev 1919 en bok om Anders Zorns barndom och ungdom. Han hade länge samlat material om sin beundrade kollega, men Zorn gillade inte alls hans insats. Zorn var gammal och sjuk och hade förmodligen föredragit att få berätta historien om sin uppväxt själv.
Tallberg skriver om deras tid på Konstakademien att Zorn inte bara var en lysande målare utan också en mäkta stor "swell". Han ritade själv sina kläder och lät skräddaren Boberg sy upp dem.
"Sammetsvästar och sammetsrockar skulle det förstås vara för att passa väl ihop med den akademiska sotarmössan". Det senare plagget var en märklig huvudbonad som Konstakademiens elever använde för att synas på stan.
Edvard Forsström har avbildat sin kamrat i denna dress. Zorn blev en förebild för alla ungherrar i Stockholm och Tallberg berättar att överallt såg man "Zornswellar". Zorn var till råge på allt ett socialt geni som förstod att han måste lämna Konstakademien för att lyckas ute I världen. Han lärde sig engelska och i stället för Paris valde han London där pengarna fanns.
Karlfeldt var en stillsammare natur. När han lämnade Uppsala hösten 1898 var tanken att han skulle fullborda sin doktorsavhandling på egen hand. Första strofen i "Kanske!" antyder stt han också ville gifta sig och få barn, men Ingenting av detta blev av.
Något helt oväntat inträffade i stället. Karlfeldt visste att han blivit bättre som diktare, men det var oklart om läsarna skulle märka det. Under sitt nya namn, Erik Axel Karlfeldt, gav han 1898 ut Fridolins visor, som blev en succé och låg på julbordet hos alla bildade familjer.
Plötsligt var Karlfeldt på samma nivå som Heidenstam, Fröding och Levertin. Han följde upp framgången genom att skriva en mängd nya dikter, men höll sig annars för sig själv. Han umgicks med konstnärer, blev mån om sitt yttre och valde sina kläder med omsorg. En "swot" hade blivit en "swell"!
(Illustration: Edvard Forsströms teckning av den unge Zorn som dandy med Konstakademiens sotarmössa på huvudet.)