Karlfeldtsamlingen på Sånggården
Ängarna i Sjugare belägna mellan sjön Opplimen och bygatan "med därå uppförda en stugubyggnad med i den varande ett skåp, 1 lada och 1 ladugårdsbyggnad utan åtföljd av skogsmark" kom i familjen Karlfeldts ägo den 27 augusti 1921. Den 3 augusti är Ankarcronas ritningar daterade och de planer som redan då beskrevs kom också att förverkligas. Intill den från ängen uppflyttade ladan blev en stuga fogad fyra år senare, den s.k. Gammelstugan, "gammelstugan hos farfars", som en besökare från Bjursås berättade för några år sedan. Den kom att rymma skaldens arbetsrum och därinnanför den s.k. Gula kammarn. Benämningen Gammelstugan fick den behålla och spiselhällen, daterad 1823, ingick kanhända i köpet.
Centralt i arbetsrummet står skrivbordet, ett bockbord i naken furu, förmodligen beställt för sitt ändamål. Förutom vanligt förekommande tillbehör för ett skrivbord finns här schatullet med lagerkransen från 1917 års hedersdoktorat i Uppsala (även en miniatyr). En förgylld replik av nobelmedaljen och en välgjord inramad kopia av nobeldiplomet ersätter orginalen som numera finns på Nobelmuseet. Till höger på skrivbordet ligger C. F. Nymans bibeltjocka Flora, uppslagen som maken hade lämnat den enligt hustru Gerda. Väl dolt, instucket i underlägget, fann jag en dag ett blad med den nu för mig välbekanta pikturen. Så spännande! Här hade Karlfeldt sorterat upp dikterna i Hösthorn och sökt få dem i lämplig ordning. Han kastar om och stryker över för att nå vad vi känner igen i tryckt version. Detta dokument har mer att berätta än man först anar.
Två par tennstakar, varav ett par trearmade, pryder bordet respektive fönstret mot lustgården. Av kvarlämnade skrifter, såsom Dagens Nyheter och Stockholms Dagblad, framgår att uppbrottet från arbetsplatsen ägde rum i början av september 1930, vilket också kalendern visar. När kylan och mörkret kom kan man förstå att Karlfeldt föredrog arbetsplatsen i sitt sovrum. Där fanns kakelugn, isolering för vinterbruk och elektrisk belysning. Den vackert snidade skrivbordsstolen, en kubbstol, skänktes av Emma Zorn den 20 juli 1926, vilket framgår av graveringen på ryggstödet. Det förefaller som om det är en opplimengädda som varit i åtanke för dekoren. Snickaren Oskar Wallin, då lärling hos sin svärfar, besökte Sångs 91 år gammal, ett år innan han gick bort. Han var stolt över sitt verk och berättade att vid ett sammanträffande med skalden senare i Mora uttrycktes glädjen över stolen med orden: "Så bra som jag skriver i den har jag aldrig skrivit." Ett samtal "med bönder på böndernas sätt". Dikten "Den sena lustgården" talar om samma insikt, men skalden vänder sig i den "till lärde män".
Fjorton år gammal lämnade Erik Axel hemmet för studier i Västerås. En kista packades. Den kom sedan att följa honom hela livet och står nu här i Gammelstugan. Arvid Backlunds porträtt i ek är daterat 1939 och tillkom samtidigt som Västerås Läroverk fick sitt exemplar i brons med anledning av 75-årsjubileet av skaldens födelse. Porträttet i brons av Gerda Karlfeldt, placerat i fönstret mitt emot, tillkom 1954. Det har sin "make" i dagstugan daterad 1924, det år som Karlfeldt satt modell för Backlund här på gården. Bysten av hustru Gerda liksom hennes spinnrock har fått plats i Gammelstugan på vårt initiativ och tillhör inte samlingen, men Gerda Karlfeldt kan vi bara inte lämna utanför.
Av den litteratur som vi samlat i rummet finns skaldens eget författarskap i första- upplagor. Vi skulle dock önska att finna ett bättre exemplar av Fridolins visor till samlingen. Här finns också böcker från skaldens egna hyllor, som kom i Bos och min ägo våren 1992. I alla finner man hans ex libris. Däribland ingår Karl XII:s bibel, C.A.M. Lindmans flora i tre halvfranska band, verk av E.J. Stagnelius och Gustaf Fröding. I ett anspråklöst exemplar av Löwensköldska ringen kan vi läsa att den kommit som gåva "från hans gamla beundrarinna Selma Lagerlöf". Svenska Akademins årliga utgåva Les prix Nobel från 1904 till 1931 blev allt mer påkostad och den sista med försättsbladet tillägnat Karlfeldt själv känns särskilt exklusiv. I Gammelstugan finns också Karlfeldtsamfundets alla årsböcker.
Leksands hembygdsgemenskap har under åren visat stor uppskattning av Sånggårdens verksamhet. 1971 överlämnades ett vackert konvolut innehållande en omfattande samling av utkomna kompositioner till Karlfeldts diktning av Per Johannes, Erik Olsson och Roland Reineck. Samfundets ambition är att vi skall öka ut samlingen med senare kompositioner. Medlemmarnas medverkan till detta skulle naturligtvis uppskattas.
Tre allmogemålningar pryder arbetsrummet. En föreställande Johannes Upp. kap. 6 är målad 1856 av Nedhol Karas Anders Larsson från Sjurberg i Rättvik. De två andra är småländska och målade 1842 av bonadsmålaren Anders Eriksson i Ås i trakten av Ljungby. De föreställer Kristi inridande till Jerusalem respektive Kristi födelse. Det är bekant att Karlfeldt besökte Garpenbergs herrgård medan ännu brukspatron Kornelius ägde bruket, dvs före 1912. Det perpetuum kalendarium från sent sjuttonhundratal, som tidigare tillhört ägaren till Garpenberg, kom alltså i Karlfeldt ägo. Om det var ett köp eller en gåva vet vi inte. Han lät hänga det i sitt sovrum, men senare kom det att flyttas in till gammelstugan.
Bland personliga gåvor och minnesföremål dominerar kopparkärlen. Sju kopparbägare i varierande storlek gav Gerda Karlfeldt sin make på födelsedagar. Det största kopparkärlet fylls med perenner vid högtidliga tillfällen, såsom sommarmöten och konserter. Efter vännen Gustaf Fröding finns här ett vackert stop i porslin och tenn och även den promenadkäpp med guldband som många av oss känner igen från foton av Fröding. Pegasus, en bevingad häst och symbol för dikten, står här i fönstret på lätta fötter och är len som siden, ett fullblod bland alla dalahästar, skapad av Jämt-Olles känsliga verktyg.
I samtal med Anders Y. Pers på 70-talet berättade en av skaldens söner följande när Gammelstugan kom på tal: "Pappas väsentligaste sysselsättning, den märkte vi aldrig något av. Det vi visste var att gammelstugan var det utrymme, där vi ingenting hade att göra och att dit försvann pappa helt tyst på alla möjliga tider av dygnet för att komma tillbaka lika oförhappandes och lika oförändrad."
Jag har en sal, mot aftonen belägen,
en lustgård och en borg i ungdomslandet.
Dit vek jag, led på flykten, in från vägen,
där vill jag hålla stånd så sent jag kan det.
ur Lustgården
Alla är välkomna att ta del av skaldens arbetsmiljö och utblicken över lustgård, vatten och blånande berg. Vi är alla tillsammans delägare i denna av Erik Axel Karlfeldt skapade hemvist för stunder "med huvudet fullt av sånger", som hustru Gerda så vackert formulerade sig.