Föredrag av Sebastian Selvén, antikvarie vid Dalarnas museum, hållet vid Vintermötet 2025 i Uppsala.
År 2023 erhöll Dalarnas museum en matta i gåva av Henry Thulin. Mattan, en ullrya, håller mycket hög hantverksmässig kvalité och kring hantverkaren i fråga råder det inga tvivel. Den är nämligen signerad undertill: ”GERDA KARLFELDT MARS-SEPTEMBER 1928”.
Ryamatta utförd av Gerda Karlfeldt. Dalarnas museum (DM 28187). Foto Per Eriksson.
Gerda Karlfeldts kompetens som textil hantverkare går att bilda sig en uppfattning om genom ytterligare några textilier hon lämnat efter sig, som alla är mycket skickligt utförda. Gerda var utbildad sömmerska och köpte 1911 en symaskin på avbetalning och försörjde sig även genom sömnad en period från 1912. Hela livet igenom ägnade hon sig åt textilt hantverk, på äldre dagar virkning vilket var lättare för åldrande fingrar och ögon. Hon ska ha sagt angående sin mans poesi: ”det finns bara en dikt som jag har inspirerat till och det är Häxorna” (Carin von Sydow, Jag ville ha sagt dig det ömmaste ord, s. 22) men det är nog inte obefogat att ana henne i den i titeln citerade ”Väverskan” i Hösthorn (1927), så starkt framträder det textila genom hennes liv. Textilt skapande kan vittna om många olika saker: hushållsslit, konstnärlighet, nöd eller lyx. Det kan också vittna om mellanmänskliga relationer.
Gerda Karlfeldt var en av flera kvinnor som under 1900-talets första hälft upparbetade en betydande hantverksskicklighet på det textila området. Detta var en period då hemslöjdsrörelsen anordnade kurser och producerade pedagogiskt material i stor skala för att, som de själva ansåg det i alla fall, förädla hushållens textila produktion. Ofta tog man sikte på en föreställd äldre, folklig hushållstillverkning, en idealbild av svensk allmogeslöjd vi idag inom forskningen vet inte stämde särskilt väl med historiska sakförhållanden. Rörelsen, som utgick från de högre stånden, hade en starkt ideologisk profil och tog ofta sikte på vissa särskilda områden inom landet såsom Skåne och Hälsingland.
Främst bland dessa landskap var, som så ofta i sekelskiftets kultursyn, Dalarna. Här grundades Leksands hemslöjd 1904, den första hemslöjdsföreningen utanför Stockholm, och här fanns även från 1922 Sätergläntan i Ål, dagens Leksands kommun, som idag är en av landets tongivande slöjdskolor. Sätergläntan grundades av systrarna Vilma (1885–1970) och Elsa Kristina Långbers (1890–1970) och särskilt Vilma var drivande där och senare på Långbergsgården/Villa Långbers i Tällberg. Både på Sätergläntan och i Tällberg tog hon emot många gäster och hade många kontakter. En av dessa var Gerda Karlfeldt. Hennes relation till Gerda Karlfeldt var dock inte främst kommersiell eller begränsad till textil slöjd. Efter Erik Axels bortgång 1931 kom hon att bli ett viktigt stöd för Gerda Karlfeldt och en nära vän livet ut.
Det finns flera kända hem efter kulturpersonligheter i Dalarna från den här perioden; Carl Larsson gården, Zorngården, Alfvéngården, Karlfeldts Sångs och så vidare. Bakom flera av dessa hem står också kvinnor. De kunde vara framstående konstnärer i egen rätt, såsom Karin Larsson eller Marie Krøyer. De kunde också vara kvinnor som inredde sina egna hem, såsom Gerda Karlfeldt, och som genom dem ville bygga en gemensam tillvaro, även när detta, som i fallet med Erik Axel, inte var särskilt lätt.
Matelasserat sidentäcke, utfört av Gerda Karlfeldt, fodrat med tryckt tyg. Dalarnas museum (DM 22621). Foto Hansa Andersson.
Ryamattan är inte det enda exemplet på Gerda Karlfeldts textila hantverk i en museisamling. Dalarnas museum äger också sedan 2013, då Jan-Erik Sunesson Karlfeldt skänkte det, ett grönt sidentäcke med matelasserad ovansida. Precis som mattan är täcket signerat: "Gerda Karlfeldt 1933 20/7 1934", och hur textilier kan vittna om relationer kan nästan inte bli tydligare än genom denna datering. Den 20 juli 1934 hade ju varit Erik Axels sjuttioårsdag, om han hade fått leva så länge. Täcket finns omnämnt i ett reportage i Svenska hem i ord och bilder som den leksandsbördige uppsalaprofilen Per Johannes skrev 1942. Hans beskrivning kan få summera hur relationer och skapande kan vara två tätt sammanvävda trådar i ett människoliv:
På sängen ligger ett utomordentligt vackert matelassétäcke, stickat av skaldens maka. Hon hade påbörjat det för att ge honom det som födelsedagsgåva på hans sjuttioårsdag, vilken han som bekant aldrig uppnådde. Den dagen [20 juli 1934] lades emellertid den vackra presenten på hans säng, som stått tom sedan år 1931.
Stort tack till Mika Larsson och Karin Holmberg för muntliga uppgifter.
Sebastian Selvén
Antikvarie Dalarnas museum och vice ordf. Karlfeldtsamfundet