Leif Zerns introduktion till Ransätersbygden
Som ransätersbo under allt längre perioder av året har jag ofta anledning att förvånas över hur okänt Ransäter är hos personer som annars vet det mesta om Värmland.
En förklaring är naturligtvis att Ransäter lever i skuggan av Sunne och Frykensjöarna, Selma Lagerlöfs landskap. På parkeringsplatsen utanför Mårbacka trängs bussarna med turister från hela världen. De skulle bara behöva vända ett par mil österut, över Ransätershöjden och ner i Klarälvsdalen, för att hamna i ett minst lika givande kulturlandskap, säkert inte med samma höga kändisfaktor men med minnen av ett stort antal personligheter som satt lika djupa spår i vår nationella historia.
Mitt i byn ligger Ransäters kyrka och tvärs över vägen ett rött tvåvåningshus som var Tage Erlanders födelsehem. Hans pappa hette Erik Gustaf och var folkskollärare. En annan Erik Gustaf föddes bara ett hundratal meter därifrån – Erik Gustaf Geijer. Gå genom allén och vik av till vänster så ser ni Geijersgården omgiven av sin lilla trädgård. Geijer (1785-1851) har berättat om sin lyckliga barndom i den fortfarande läsvärda lilla boken "Minnen", en svensk klassiker som tecknar bakgrunden både till Erik Gustaf Geijers eget liv och till den avgörande roll som den värmländska bruksmiljön spelade för litteraturutvecklingen på 1800-talet.
Ja, kulturen över huvud taget. Geijer var författare, filosof, tonsättare, historiker och mycket annat. Utan den rika barndomsmiljön hade den mångsidigheten knappast varit möjlig.
När diktarkollegan och vännen Tegnér kom på besök promenerade de på landsvägen längs Ranån, plockade blåbär i skogskanten, stannade och kastade en blick upp mot Ransbacka, där Anna-Maria Lenngrens morfar varit präst, innan de fortsatte den återstående kilometern till Ransbergs herrgård, där författaren August Fredrik Dahlgren bodde, känd för folklustspelet "Värmlänningarna" som varje sommar spelas på Ransäters hembygdsgård. Under pseudonymen Fredrek på Rannsätt gav Dahlgren (1816-1895) även ut samlingen "Viser på varmlanske tongmåle" (1875). På Ransberg kunde man stöta på Uno Troili (1815-75), epokens främste porträttmålare, Geijers systerson.
Ransäter har onekligen en central plats i svensk skolhistoria. Mellan Tage Erlanders födelsehem och Geijergården, som är öppen för besök, ligger Geijerskolan, en folkhögskola som grundades 1952 och undervisar i Geijers ämnen, särskilt musik. Geijer var själv en ivrig reformator på skolområdet.
Bland övriga kända Ransäterspersoner finner man Sten Bergman, född här innan han gav sig ut på forskningsresor till Kamtjatka och Nya Guinea – en äldre generation radiolyssnare minns säkert hans karakteristiskt nasala röst. Paaaradisfåglar.
Bo Isaksson heter en författare och präst som föddes vid Ransberg och som beskrivit sin barndomsmiljö i den självbiografiska romanen "Pojken vid älven" (älven är Ranån, som kommer från Ransjön och rinner ut i Klarälven). Och Carina Burman levandegör den historiska miljön i sin roman "Islandet". Glöm inte Erlandermuseet nära kyrkan och för all del inte Fridolf Rhudin-museet i den modernare och närbelägna bruksorten Munkfors.
LEIF ZERN
Publicerat i Karlfeldtbladet nr 1/2012