Mellan myrten och rönn

Så här introducerades boken:

Erik Axel Karlfeldt, 1864-1931, är en av våra mest älskade, mest citerade och mest lästa skalder. Hans dikt har bidragit till att forma bilden av det svenska landskapet och ökat medvetandet om samspelet mellan människa och natur. I den här volymen har samlats ett antal uppsatser som speglar bredden i det intresse som utvecklats kring Karlfeldt.

Uppsatserna utgår, med några få undantag, från föredrag som hållits vid Karlfeldtsamfundets sammankomster. De rör skilda ämnen men bidrar alla till bilden av Erik Axel Karlfeldts diktning och av hans tid. Boken är en tillgång för alla med intresse för 90-talisterna och deras diktning.

Titeln är hämtad från inledningsdikten i Fridolins lustgård, 1901.

Hans Landberg har varit vice ordförande i Karlfeldtsamfundet och tillika gjort gedigna och tacksamma insatser bl.a. som ordförande i dess skriftkommitté.

Innehållsförteckning:

Sida
7           Förord
9           Kar-Gustaf Hildebrand: Om trygghet och tro hos Karlfeldt
22         Ingegerd Fries: Hade Karlfeldt tro, och vilken?
37         Lars Falk: Quia nominor vir - om Karlfeldts exlibris
51         Vivi Edström: Fridolin och Gösta Berling
72         Ingemar Algulin: "Driven och lärd i mitt sångarekall" - om Karlfeldt som poetisk konstnär
100       Ola Nordenfors: "De tankar som växa till sång" - den tonsatte Erik Axel Karlfeldt
118       Sven Delblanc: Karlfeldt och den sångbara lyriken
124       Bernt Olsson: Karlfeldts språkkonst och barockens
136       Sven Björkman: Dante, D'Annunzio, Deledda - Erik Axel Karlfeldt och den italienska diktkonsten
165       Germund Michanek: Karlfeldt i skämtpressen
184       Johan Stenström: "Det ofullkomliga geniet har mer att ge i arv" - Karlfeldts minnesteckning över  
             Carl Fredrik Dahlgren
198       Janken Myrdal: Karlfeldt och bondelivet
213       Personregister
218       Diktförteckning