Redaktionellt innehåll
Dikter & Årsböcker

2015 Vintermöte i Västerås

Vintermöte med ny tonsättning av "Vinterorgel" och föredrag av Eva Haettner-Aurelius


VM kyrkvalv2Årets vintermöte fick en musikalisk upptakt i Västerås Domkyrka med Stefan Säfstens tonsättning av "Vinterorgel" för recitation och orgel. Konserten ingick i Domkyrkans ordinarie lördagsserie med orgelmusik, och samarrangerades med Karlfeldtsamfundet. Med påtagligt folkmusikaliskt inspirerade vändningar och med invävanden av koraler som "I himmelen", "Den blomstertid nu kommer" och "Se vi gå upp till Jerusalem" i stämföringen interfolierades Lars Hjertners uttrycksfulla recitation av dikten med Maria Helmérs känsliga orgelspel.

Det såg ut som en tanke att just "Vinterorgel" fick inrama både vintermötet och Karlfeldtsamfundets förra stora arrangemang, symposiet om Karlfeldt och 1890-talsgenerationen på Sigtunastiftelsen. Då hölls arrangemanget i nära anslutning till den kyrkliga högtid som inleder dikten, Allhelgonadagen, och nu var vintermötet placerat en vecka före Marie bebådelsedag, den tid då flyttfåglarna (de "musikanters brokiga band" som dikten beskriver) drar åter till våra breddgrader.

Efter konserten vidtog promenad till Kyrkbacksgården för lunch. Betydligt fler besökare dök upp än väntat – sammanlagt var vi c:a 70 st. Claes-Bertil ­Ytterberg hälsade välkommen, och Lars Hjertner och Maria Helmér bjöd på ett par sånger tillsammans där Lars Hjertner också fick visa vilken fin violinist han är.

Vintermötets föredrag hölls av Eva Haettner-­Aurelius, professor i litteraturvetenskap i Lund och specialist på bl.a. Birger Sjöberg. Rubriken var "Karlfeldt efter Karlfeldt", och Haettner-Aurelius ställde frågan vad det egentligen finns kvar att forska om i Karlfeldt-området. Hon urskilde två spår. Det första går ut på att undersöka Karlfeldt som aktör i offentligheten, hans framskjutna position i det litterära fältet som sekreterare i Svenska Akademien och som folkkär och hyllad skald. (Hans senare diktsamlingar såldes ju i sensationellt stora upplagor.) Således ett i första hand historiskt och litteratursociologiskt spår, som skulle kunna skänka ljus åt de strider som stod kring Karlfeldt under hans senare år med Victor Svanbergs famösa attack under 1920-talet som främsta exempel.

Det andra spåret som Eva Haettner-­Aurelius fångade upp handlar om Karlfeldts metaforer och symboler, där hon – lite överraskande – ­pekade ut C.F. Dahlgren som en föregångare. Haettner-­Aurelius drog också en historisk linje i metafortänkandet med ursprung i romantikens syn på de litterära bildernas förening av högt och lågt, abstrakt och konkret, ändligt och oändligt – en linje som här exemplifierades med namn som Baudelaire, Birger Sjöberg, Karl Vennberg och Tomas Tranströmer och där Karlfeldt utgör en länk i kedjan. Det var ett mycket stimulerande föredrag som avtackades av Claes-Bertil Ytterberg med lovord och blommor. Och så fick var och en återvända till sitt. Och när vi kom ut i vårsolen möttes vi av det uppmuntrande kvittret från de återvändande musikanternas brokiga band.

Ola Nordenfors
Foto: Jørgen Straarup