Redaktionellt innehåll
Dikter & Årsböcker

2007 Års-och Sommarmöte i Rättvik

Rättvik 17-19 augusti 2007
(Antal deltagare 165)

Årsmöte, föredrag och logi inkl. frukost och lunch på Stiftsgården.
Lördagsmiddag på närbelägna Lantbruksskolan. Tel. till Stiftsgården 0248-79 78 00.

PROGRAM:

FREDAG 17 AUGUSTI

18:00

Salladsbuffe´

20:00
Samling i Gruvan, salen i markplanet.
Välkomsthälsning av Christer Åsberg, samfundets ordförande.
"Erik Axel Eriksson, landsvägsriddaren på vandring." Gunbritt Berggren berättar.
"Dalmålningar på vägg och utlagda på rim." Jobs Kersti Björklöf.

LÖRDAG 18 AUGUSTI

Frukost 07.30-09.00

09:00
ÅRSMÖTESFÖRHANDLINGAR

Ordförande: Christer Åsberg omvaldes.
Karlfeldtmedaljen tilldelades Gunnar Lundh.

10:30
Kaffepaus

11:15
"Vänner tills döden skiljde dem åt. Breven mellan Fru Zorn och Dr Karlfeldt berättar."
Föredrag av Birgitta Sandström, tidigare chef för Zornsamlingarna.

12:15
Lunch.

13:45
"Rönnerdal i Fridolins fotspår."
Föredrag av professor Lars Lönnroth.

15:15
Kaffepaus

16:00
Dalmåleri som konstart och inspirationskälla.
Du väljer ett av 4 förslag till besöksmål där konstnärer och deras verk presenteras.
Alla mål är belägna inom 2 mils radie.

19:00
Samling vid trappan till Stiftsgården för vandring till Lantbruksskolan för middag.

SÖNDAG 19 AUGUSTI

Frukost 08.00-09.00

09:30
Dalmålningar på rim och på orgel i Rättviks kyrka.
Gösta Berglund läser och kantor Roland Östblom spelar.

10:30
Avresa till Karlfeldtsgården i Leksand, Sjugare.

11:00 ca
Samling på tunet för ett välkommen varefter vi beser gården, bevarade interiörer och trädgården

12:30
Vi återsamlas för en lunchsmörgås

13:00
Avskedsord av vår ordförande.

Skriftserie Nr 39: Christer Åsberg, red., Möten med Karlfeldt

Referat av Nils-Johan Höglund från sommarmötet i Rättvik 2007
Vid samlingen fredagskvällen välkomnade Christer Åsberg inte mindre än 175 Karl­feldtvänner till sommarmötet. I sitt inledningsanförande anspelade han på det meteornedslag, som för 360 miljoner år sedan bildade Siljansbäckenet, en kos­misk katastrof som blev ett "lyckokast". Tidiga besökande från in- och utland fascinerades av trakten och har berättat om sina resor och vandringar i landskapet. "Aldrig sett något skönare", för att citera ett par engelsmän, som 1834 vände vid Bergsängsbackarna.

Senare beskrivningar har mera tagit fasta på de etnologiska och folkloristiska inslagen.  I Johan Norlings bok Siljan framträder en lokal självmedvetenhet och nedlåtande attityd mot grannsocknarna, som kunde ta sig många uttryck. Antologien Rättvik i dikten återger en spefull syn på Leksand och Mora.

Om "Dalmålningar på vägg" berättade Roland Andersson, till professionen antikvarie. Han är i färd med att avsluta ett arbete om rättviksmålarna, som utgjorde flertalet av dalamålarna. På 1770-talet börjar man måla skåp och möbler. Snart framträder en kår av självlärda målare, fattiga men hantverkskunniga småbönder, först i Rättvik sedan i Leksand. Möbelmåleriets rosmålning har släktskap med hälsingemålarna. I Ovanåker i Hälsingland dekorerar storbönderna hela rum med blomsterurnor, rosor som väller över urnans kanter och som blir urbilden för "kurbitsen", en symbol för liv och död.

Målarna gav sig ut på vandringar ända till Norge och Åland och sökte de uppdrag som stod att få. Idag finns bortemot 3500 dalmålningar registrerade, 70 % har bibliska anspelningar, 30 % profana eller kungliga motiv. Husen i Jerusalem har tydliga drag av byggnaderna i Falun. Motivet med älvdalingarna släpande på Karl Johans sarkofag finns avbildat 1856. I Ernst Bosaeus' sammanställning 1870 finns bland avbildningarna även "ungdomskvarnen". I Ny ­Illustrerad Tidskrift 1883 ingår en artikel med avritning av Jone havsfärd.

Genom åren har dessa målningar betraktats på olika sätt. Under en tid anlade många en nedlåtande och förlöjligande attityd. Men med det sena 1800-talets gryende nationalism och känsla för provinsiell egenart fick man upp ögonen för målningarnas kulturhistoriska och konstnärliga värde, vilket räddat många från övermålning och förstörelse. Idag betraktas de som ett svenskt kulturarv.

"Erik Axel Eriksson, landsvägsriddaren på vandring" kallade Gunbritt Berggren sin återblick på den unge skolelevens vandringsturer upp genom Dalabygden, vilka han själv långt senare beskrivit i uppsatsen
I Dalarne. Man kan ganska noga följa hans väg vid första resan 1881 upp genom landet med sina "stora byar med låga gårdar" men också ståtliga kyrkor som i Rättvik – här avtäckte Gunbritt konstnären Olof Arborelius' berömda målning av Rättviks kyrka, som hon fått låna för sin framställning denna kväll – så som den måste ha tett sig för ynglingen Erik Axel!

'Landsvägsriddare' kallade han sig när han tillsammans med sin kamrat K.B. Wik­­lund året därpå sannolikt utsträckte färden ända till Idre och Särna. 1898 tar han i sällskap med Karl Trotzig i stället tåget till ­Insjön och fortsätter sedan på 'tramp­hjul' till Rättvik och Boda. Minnena av dessa färder bar Erik Axel med sig genom livet och det var dessa ­minnen som gjorde att han i mogna år sökte sig till trakten och blir ägare till Ollasgården (Sångs) i Sjugare by – "en löskerkarl i hägn".

Efter lördagens årsmötesförhandlingar berättade Birgitta Sandström, tidigare chef för Zornsamlingarna, om vänskapen mellan Karlfeldt och Emma Zorn. Bakgrunden är de brev som förvaras på KB och  Zornmuseet. (Se Birgitta Sandströms artikel på sidan 6.) Lördag eftermiddag fick deltagarna välja mellan fyra olika utflyktsmål: Dalaskåpsmuséet i Övre Gärdsjö,  Jelkgården i Boda, Aninagården i Sjurberg och Klockargården i Tällberg.  Slutligen kunde man också besöka Leksands konstmuseum. Valet var sannerligen inte lätt.

Söndag förmiddag samlades alla i Rättviks kyrka till ett program med "Dalmålningar på rim och orgelmusik". Kyrkoherde Sven Trägårdh välkomnade, organisten Roland Östblom spelade och Gösta Berglund med sin omisskännligt dalaklingande stämma reciterade Karlfeldtdikter.

Härefter gick färden till Sångs, där Bo och Gunbritt Berggren välkomnade och tillsammans med sina medhjälpare tog oss med in i boningshus och diktarstuga och till rundvandring i den vidunderliga trädgården. Efter smörgåslunch och förfriskningar hemförlovade Christer Åsberg oss med några sammanfattande och väl valda ord.

NILS-JOHAN HÖGLUND

Publicerat i Karlfeldtbladet nr 2/2007