Redaktionellt innehåll
Dikter & Årsböcker

2003 Års-och Sommarmöte i Falun

Falun, 2 - 4 augusti
(Antal deltagare 175)

Ordförande: Christer Åsberg omvaldes.
Karlfeldtmedaljen
tilldelades Jöran Mjöberg.

Besök: Dalarnas museum.

Örjan Hamrin och Annacari Jadling-Ohlsson: Falun i litteraturen och konsten.
Bo Berggren: Falun och Kopparbergslagen.
Museichef Daniels Sven Ohlsson: Ur gruvans historiska djup.

Lars Hjertner: Presentation i sång och musik av Jerk Werkmästers Karlfeldtinspirerade väggmålningar på Grand Hotell där middagen avnjöts.

Besök: Gamla Staberg. Guide: Daniels Sven Ohlsson.

Skriftserie Nr 35: Anders Burius, red., I Karlfeldts spår – En vänbok till Jöran Mjöberg på 90-årsdagen

Referat från Sommarmötet av Margareta Höglund:
Ett sommarmöte med Karlfeldtsamfundet är inte bara ett möte med skalden och hans diktning utan också med den miljö, den bygd och den kultur som var och är Karlfeldts. Fredagens program ägnades sålunda åt Falun i litteraturen och konsten, med föredrag av museilektor Örjan Hamrin och museipedagog Annacari Jadling-­Ohlsson och med besök på olika utställningar. Lördagen besökte vi Kopparberget, där Bo Berggren presenterade "Falun och Kopparbergslagen" ett av våra svenska världsarv på Unescos lista. Så fick vi  en lektion "Ur gruvans historiska djup" av  vår mångkunnige guide  museichefen Daniels Sven Olsson. Han berättade så här:

"Den skrivna historien om Kopparberget går tillbaka till 1288, då biskop Peder Elofsson i Västerås bytte tillbaka 1/8-del av det som då kallades "Tiscasioberg". Natur­veten­skapliga analyser av mark, sediment, träkol och pollen pekar idag på att gruvbrytningen började redan på 700-­talet. År 1347 utfärdade kung Magnus Eriksson de äldsta privilegierna. Däri gavs även riktlinjer för kolonisation, bosättning, handel och hantverk m.m.

Bergsmännens särställning gav dem makt och rikedom och skapade en stat i staten vid Kopparberget. Omlandet kring gruvan präglades av hyttplatser och bergsmansgårdar liksom ett säreget odlingslandskap, där jordbruket mycket tidigt bedrevs i ett flerårigt växelbruk, kallat "falusättet" eller "lindbruket". På så sätt har ett unikt kulturlandskap skapats i en ca 15 km vid cirkel kring Kopparberget, den del av den mellansvenska Bergslagen som brukar kallas Kopparbergslagen.
Handelsplatsen Falun växte snabbt och blev en av de största orterna i landet. På drottning Christinas tid blev Falun stad år 1641. En ny stadsplan utarbetades 1646 och präglar än idag gruvstaden.

Internationellt har Kopparberget haft en betydelsefull roll för kopparexporten och utvecklingen av bergsteknologi. Tidvis svarade Falu gruva för 70-80% av världs­exporten av koppar. På slott och palats i hela Europa, liksom kyrkor och katedraler låg glänsande koppar från ­Falun. Sverige och Spanien övergick på 1600-talet till kopparmyntfot. Tre dalastäder – Falun, Säter och Avesta – skapades på grund av det Stora Kopparberget. Kungar, drottningar, furstar och ambassadörer har besökt Falu gruva liksom den förste kände svenske "turisten" 1824.

Den 13 december 2001 utnämndes det historiska industrilandskapet kring Stora Kopparberget och Falun till det tolfte svenska världs­arvet. Stora Kopparberget, populärt kallad Falu gruva, är Sveriges äldsta och mest ­betydelsefulla bergverk. Under stormaktstiden på 1600-talet, gav koppargruvan det expansiva Sverige en stabil ekonomisk grund. "Riket står och faller med Kopparberget", var ett av många uttryck som fälldes om berget.
Så långt Daniels Sven ­Olsson.

Efter den fullmatade dagen i Kopparbergets hägn samlades deltagarna till middag på Grand Hotell. Väl till bords i "Lustgården" presenterade Lars Hjertner Jerk Werkmästers Karlfeldtinspirerade väggmålningar. I ord och toner gav han en både ömsint och dramatisk framställning av Fridolinvärlden i skaldens diktning. Stämningen under den goda middagen förhöjdes ytterligare av allsång till piano- och drag­spel liksom av sång av närvarande OD-veteraner.
Sommarmötet kulminerade i tredje ­dagens besök med Daniels Sven Olsson som suverän guide på Gamla Staberg med dess kulturhistoriska byggnader och unika ­barockträdgård. Gamla Staberg är en synnerligen väl bevarad bergsmansgård från slutet av 1600-talet – ett "Versailles" i falurött. Så kunde en framstående bergmanssläkt genom att för hyttdrift utnyttja vattendrag och goda transportvägar över sjön Runn bygga sig en vacker boning som gav respekt och status i samtiden och skönhet och glädje åt efterkommande.

Söder om manbyggnaden – huvudbyggnad med flyglar – ligger barockträdgården, indelad i sex kvarter med sandgångar omkring och omgiven av stenmur. Jämna, prydliga rader med kål, spenat, morötter och rädisor med en växtkraft som vi inte trodde vara möjlig i detta kärva klimat. I fruktträdgården hittade vi gamla sorter som astrakan, grågylling och rosenhäger, men också de speciella dalasorterna Gubbäpple och Snilsäpple. Längst ned i bilden på omslaget syns två dammar, där förr rudor, vanliga på 1700-talet, nu inplanterade karp­­fiskar odlas.

Vilken lycka och vilken inspiration för oss glada och kämpande trädgårdsamatörer att få se denna prunkande anrika trädgård!
Därmed var Karlfeldtsamfundets sommarmöte 2003 till ända.

Margareta Höglund