Redaktionellt innehåll
Dikter & Årsböcker

Musiken i Karlfeldts diktning

1:a pris i uppsatstävlingen Ungdomens Karlfeldtpris 2012

Uppsats av Elin Sandell

Musiken spelar en betydelsefull roll i flera av Erik Axel Karlfeldts dikter1. Trots att flera av dikterna har tonsatts är det värt att betona texternas egen musikalitet.Musikens närvaro kan påverka rytm och form, samt på ett djupare plan förstärka de budskap och intryck som Karlfeldt vill förmedla. Utifrån aspektersom stämning, kärlek, musikens betydelse för naturskildringen, formen, och avslutningsvis diktaren i rollen som spelman tydliggörs den genomgående
betydelse som musiken har hos Karlfeldt.


Musiken kan vara ett viktigt verktyg för att förmedla en sinnesstämning. Framför allt i Karlfeldts tidigare verk använder sig skalden av musikanspelningar för att lyfta fram en glättig och käck stämning som klingar i dur. "Hör horsgökens surrande giga / och lärkornas små positiv!" uppmanas läsaren i den uppsluppna "Mot våra" ur debutsamlingen Vildmarks- och kärleksvisor.2 Utropet och valet av instrument bidrar här till en munter stämning som speglar diktens budskap om vårens lyckorus. En liknande stämning förmedlas i den andra strofen i "Spelmansvisor"3, ur samma diktsamling, där diktjaget spelar på sitt "glada instrument"4 om "allt
vad friskt mitt hjärta i gröna marker känt"5. Även här har Karlfeldt skapat en tydlig anknytning mellan musik och natur, vilken kommer att behandlas senare.

Karlfeldt använder sig av musik i ännu större utsträckning när han skildrar mer vemodigt högstämda stämningar som drar åt moll. I den tidiga dikten "Vid W.E. Swedelius' grav"6 ljuder "hymnen, dödens vaggsång, den vemodstunga"7 från Uppsala domkyrkas torn. Musiken förankrar den vemodiga stämningen redan i första strofen,

---------------------------------------------------------------

1  Karlfeldt, Erik Axel (2001). Samlade dikter. [Ny utg.] Med kommentarer av Johan Stenström. Stockholm:   
Wahlström & Widstrand i samarbete med Karlfeldtsamfundet

2  a.a. s. 56
3  a.a. s. 109
4  ibid.
5  ibid.
6  a.a. s. 38
7  ibid.

                                                                   sid 1                             

                                                                                                                                                                                                            
och får ytterligare betydelse då den personifieras senare i dikten: "[s]tarka gå ackorden över Fyrisvallen, / som ville de ut över vita nejder / fjärran bära budet"8. Musiken får alltså rollen som dödens budbärare. Karlfeldt utvecklar den här tankegången i samlingen Fridolins visor. I "Jorum"9 skildras hur Döden själv "går från by till by / med sin murkna giga". Även i "Yttersta domen"10 ur den senare samlingen Fridolins lustgård anspelar Karlfeldt på sambandet mellan musik och död: "Jag rörde vid gigan, men tyckte hon kvad: / Jorum, Jorum."11 Musikens dystra påverkan på stämningen återfinns även i de inledande verserna i "Uppbrott"12, där de "svarta skogarna mumla / som psalmsång kring fädernas lutande kors"13. Dessa verser påminner mycket om dikten "I passionsveckan"14 ur Flora och Pomona. I den senare skildrar Karlfeldt hur "svarta almar vårens psalmer tona"15. Karlfeldts användning av musik för att förstärka en allvarlig och dyster stämning framgår senare i "Till Bellona"16 som skrevs i första världskrigets slutskede och publicerades i Flora och Bellona. "Trummorna gå"17 och "en musernas kordräng / rör med bävan en rostande sträng och sjunger din allmakt"18 i dikten, som apostroferar krigsgudinnan Bellona. Trummorna för tankarna till krig, och den rostande strängen kan vara en anspelning på musikens, eller i detta fall diktkonstens, bräcklighet i en krigshärjad värld. Slutligen spelar musiken en viktig roll för att långt senare anslå tonen i "Vinterorgel"19. Hela dikten genomsyras av en tung och

----------------------------------------------------
8 ibid.
9 a.a. s. 184
10 a.a. s. 272
11 a.a. s. 272
12 a.a. s. 177
13 ibid.
14 a.a. s. 324
15 ibid.
16 a.a. s. 439
17 a.a. s. 441
18 ibid.
19 a.a. s. 552
                                                                 sid 2

                                                                                                                                                                                                          
högtidlig stämning, vilken förstärks av anspelningar på orgelmusik, såsom " en sträv principal"20 och "dov bordun"21.

I många av Karlfeldts dikter om kärlek är musiken på olika sätt närvarande. I "Ung kärlek"22 liknas kärleken vid "en brudsång på viskande strängar"23 som flyger över landskapet. Musiken och kärleken får ett mer konkret samband i "Den misskände spelmannen"24 ur Vildmarks- och kärleksvisor, där spelmannen med sin musik förför dottern i huset han besöker: "Och den tredje takt han drog / det var fågelspel i skog, / det var par om par i dans och älskogslust, ack ja! / Då sprang husets dotter opp / och om halsen honom lopp, / ty vackra flickors kyssar ska glada spelmän ha."25 Även dikter om vemodig kärlek fördjupas av musiken, som
till exempel i "Ur hjärtats gåtbok"26. Diktjaget vill väcka gamla känslor hos sin ungdomskärlek, och beskriver detta metaforiskt som att "röra de strängar som klingade förr"27. Deras kärlek skildras som "vår dröms melodi"28. Musiken som en symbol för att beskriva kärlek återfinns även i "Minnessång"29 ur Flora och Bellona. Här är kärleken "en lur / som ropar högt på stridens dag emot ditt hjärtas mur"30 och "en sträng / som darrar svagt och drömmande i mörkret vid din säng"31. I många av de dikter där Karlfeldt använder sig av musik för att beskriva kärlek handlar det alltså om att skildra en genomträngande kraft. Musiken blir

-----------------------------------------

20 a.a. s. 553
21 ibid.
22 a.a. s. 50
23 ibid.
24 a.a. s. 80
25 a.a. s. 82
26 a.a. s. 106
27 a.a. s. 106
28 a.a. s. 107
29 a.a. s. 383
30 ibid.
31 ibid.
                                                                 sid 3

                                                                                                                                                                                                              
en metafor för att nå fram till en annan människa, med hjälp av "viskande strängar"32, "vår dröms melodi"33 eller "en lur / [ ... ] mot ditt hjärtas mur"34.

Naturen och dess skönhet står ofta i fokus hos Karlfeldt, och vid ett flertal tillfällen använder skalden musik för att ytterligare förstärka intrycket av en naturskildring. Särskilt tydligt blir detta i dikter som handlar om årstider som skiftar. I "Fäderna"35 ur Vildmarks- och kärleksvisor fångar diktjaget "toner ur sommar och höst"36, vilket kan anspela på att skalden diktar om både ljus – i form av sommarens toner – och mörker – här representerat av toner ur höst. Hoppfullheten förknippad med perioden då våren övergår i sommar framhävs i "Vårbal"37 som "en sjungande försommarnatt"38. I "Vårskuggor"39, skriven långt senare, får våren en mer vemodig karaktär, då "dagens sista milda väder"40 liknas vid den "sista tonen från en trött gitarr"41. En annan övergångsperiod som återfinns i många av Karlfeldts dikter är hösten. Hösten apostroferas kärleksfullt i "Höstvisa"42, och anknytningen till musik tydliggörs när "du tänder dina färgers glöd / och låter stormens djupa strängar klinga / av allt ditt hjärtas stämningsöverflöd"43. Även i "Sagan om Rosalind"44 ur samma samling, där tonerna liknas vid "regn i höstlig vind"45, skapar Karlfeldt en anknytning mellan musik och höstvindar.

---------------------------------------------------
32 a.a. s. 50 
33 a.a. s. 107
34 a.a. s. 383
35 a.a. s. 45
36 a.a. s. 46
37 a.a. s. 58
38 ibid.
39 a.a. s. 477
40 a.a. s. 482
41 ibid.
42 a.a. s.70
43 a.a. s. 71
44 a.a. s. 107
45 a.a. s. 107
                                                                 sid 4                                                                                                                                                                                                             


Just vinden är en återkommande bild som Karlfeldt använder i samband med musik i sina naturskildringar. I "Vårbal"46 får vinden symbolisera en sorts naturlig musik som bryter igenom den musik som spelas för de dansande ungdomarna: "vindens, naturens förlossande röst / igenom musik som skränar och larmar
/ når samklang i flämtande jungfrubarmar / och samklang i starke ynglingars bröst"47. Vindens musikalitet återfinns även i "Nattyxne"48 ur samlingen Flora och Pomona, där "vinden dör bort som en matt fiol, / strängad med dvärgsnät från grenar och ängar, / strängad med strängar / av sjunkande sol"49. I den allegoriska dikten "Den drömmande systern"50 förklarar Karlfeldt närmare vilken typ av musik han förknippar med vinden. Jungfru Melancholica liknas vid "skymningsvind och mandolin"51, vilket antyder att det är just melankoliska toner skalden vill förmedla när vinden "spelar på sin sträng"52 i hans diktning. I andra fall är Karlfeldt mer kortfattad om sambandet mellan vind och musik. "Vinden är en canzone."53 konstaterar han i "Ölandsmelodier"54 ur Flora och Bellona. Denna korta versantyder att vinden som en form av sång är en bild som är så självklar att den inte behöver förklaras.

Musiken kan även belysa olika egenskaper hos de personer som figurerar i Karlfeldts diktning, och därmed fungera som en sorts personskildring. Förutom jungfru Melancholicas vemodiga "skymningsvind och mandolin"55 som framställs i "Den drömmande systern"56, spelar glättigare musik upp när hennes muntrare syster träder in:

------------------------------------------------
46 a.a. s. 58 
47 a.a. s. 59
48 a.a. s. 307
49 ibid.
50 a.a. s. 207
51 a.a. s. 208
52 a.a. s. 207
53 a.a. s. 403
54 ibid.
55 a.a. s. 208
56 a.a. s. 207
                                                                sid 5

                                                                                                                                                                                                              
"Stämdes gigor, yr och röd, / strax kom ung Sanguinica"57. Genom att anspela på musik framgår även en glimt av Karlfeldts syn på manliga och kvinnliga egenskaper. I "En madrigal"58 ur Fridolins lustgård beklagar sig Fridolin över att han inte kan sjunga "på allvar ur brusande lunga, / manligt, som stormen och lidelsen"59 utan att han tvingas sjunga "om vårlek, som ynglingar göra"60 för att behaga "[k]vinnkön du ljuva"61. En liknande tankegång återfinns i "Höstens vår"62 ur samma samling, där "den sista visan"63 är sjungen "av sommarns kvinnligt veka röst"64. Den kraftfulla, stormande lidelsefulla musiken förknippar alltså Karlfeldt med manlighet, medan kvinnlighet i hans diktning representeras av en mjukare musikalitet. Ett ytterligare exempel på hur musiken kan karakterisera gestalter i Karlfeldts diktning är de tre herrarna i "Kyrkosångarne"65 ur den sista publicerade diktsamlingen Hösthorn. Enligt Johan Stenströms kommentarer till dikten är herrarna baserade på prins Wilhelm, Anders Zorn och Karlfeldt själv vid ett kyrkobesök i Orsa.66 I dikten är det först då de börjar sjunga som männens olika egenskaper träder fram. Den förste, som ska föreställa prins Wilhelm, "sjöng som från ovan med furstligt dån / och sannfärdeligen var han en konungason"67. Den andre herrens, Anders Zorns, sång "flög lätt och ljus som en fjäril"68 och "for som en smekning, förstående, len"69. Slutligen målar skalden ett

---------------------------------------------------
57 a.a. s. 208
58 a.a. s. 224
59 a.a. s. 225
60 a.a. s. 224
61 ibid.
62 a.a. s. 204
63 ibid.
64 ibid.
65 a.a. s. 520
66 ibid.
67 ibid.
68 a.a. s. 521
69 ibid.
                                                                sid 6

                                                                                                                                                                                                           
självporträtt med hjälp av den tredje herrens röst, som var "frodig av sol och must"70 och han sjöng som "en åkermans son till åkrarnas Gud"71.

En viktig aspekt för att framhäva musikaliteten i Karlfeldts dikter är dess närvaro i formen. Med hjälp av dikternas uppbyggnad kan skalden skapa rytmer och klanger som gör att texterna får en musikalisk karaktär. Att Karlfeldts dikter ofta har en regelbunden struktur bidrar till att de liknar visor, i det att stroferna påminner om en visas vers. Vidare använder sig skalden ibland av upprepning av en viss vers som återkommer likt en refräng genom hela dikten. Ett exempel på detta är den första delen av "Yttersta domen"72 ur Fridolins lustgård. Dikten har en regelbunden struktur, och i slutet av varje strof förekommer versen "Jorum, Jorum"73. Förutom att detta ger dikten en musikalisk karaktär, bidrar upprepningen till att förstärka det ödesmättade budskapet om dödens, Jorums, ständiga närvaro. Regelbundenheten i de rimmönster som återfinns i Karlfeldts diktning gör att texterna ofta har en fast takt, som bidrar till känslan av musik. Men framför allt är det kanske Karlfeldts användning av ljudklanger som lyfter fram musiken i hans dikter även när den inte spelar en central roll i diktens helhet. Det finns oräkneliga exempel på allitteration, som "vinande vals"74 i "Vårbal"75, "strofen sang /[ ... ] klockors klang"76 i "Den misskände spelmannen"77, och "tranans
[ ... ] trumpet"78 i "Mossen"79. Karlfeldt återvänder till bilden av tranans trumpet i "Påsklegender"80 ur den senare samlingen Flora och Bellona: "Tranan , stolt och förvreten / stöter se'n dess

---------------------------------------------------------
70 ibid.
71 a.a. s. 522
72 a.a. s. 272
73 ibid.
74 a.a. s. 58
75 ibid.
76 a.a. s. 81
77 a.a. s. 80
78 a.a. s. 74
79 a.a. s. 73
80 a.a. s. 409
                                                                 sid 7

                                                                                                                                                                                                             
i trumpeten."81 Ett exempel där allitterationen tydligt speglar diktens budskap återfinns i "Höstens vår"82 ur Fridolins lustgård: "Hör himlens hårda väder vina / sin högtidshymn för trogna par."83 H-ljudet skapar här en susande klang som förstärker intrycket av den vinande vinden.

Karlfeldt återkommer till spelmannens perspektiv i flera av sina dikter. Ofta skildras spelmansgestalten till och med ur ett jagperspektiv. Några exempel är "Fäderna"84, "Sommarkarlen"85 och "Spelmansvisor"86 ur Vildmarks- och kärleksvisor. I "Fäderna"87 skildrar Karlfeldt hur diktjagets arv spelar in i hans verk: "Nu fångar jag toner ur sommar och höst / och ger dem visans lekande röst: låt gå, det är också ett värv."88 Dikten antyder att trots att spelmannens "värv"89 är så olikt fädernas arbete "vid yxans klang, bakom fora och plog"90 är deras tysta sång närvarande i spelmannens diktning. I "Sommarkarlen"91 hänvisar diktjaget
till sig själv som "en spelman på väg och vid dike"92, medan jaget i "Spelmansvisor"93 presenterar sig som "den unge spelman som vandrar skogens led"94. Karlfeldt fokuserar mycket på hur spelmannen påverkar sin omgivning med sin musik, och den makt han kan utöva med sitt instrument. I "Spelmansvisor"95 är spelmannens påverkan extra tydlig, och när han

------------------------------------------------------
81 ibid.
82 a.a. s. 204
83 a.a. s. 205
84 a.a. s. 45
85 a.a. s. 46
86 a.a. s. 109
87 a.a. s. 45
88 a.a. s. 46
89 ibid.
90 a.a. s. 46
91 a.a. s. 46
92 a.a. s. 47
93 a.a. s. 109
94 a.a. s. 109
95 ibid.
                                                                 sid 8

                                                                                                                                                                                                              
börjar spela fungerar det som en klar vändpunkt i dikten: "Då tändes glans i ögon, då stiger glöd på kind, / och ungmöbarmar spännas käckt mot daggig skymningsvind."96 När spelmannen sedan vill låta sin musik "strömma bland stadens gråa hus" där "så månget väsen fryser / som aldrig fick förstå, hur naturens hjärta brann" möter han kritik från ett par av stadens kvinnor, vilka ser ned på hans "bonddrängsvisor".97 Detta visar både på den positiva kraft som spelmannen tror sig kunna sprida med sin musik till staden, men även på det motstånd han väntar sig. "Spelmansvisor"98 kan läsas som en hyllning till enkelheten och förmågan att se naturens skönhet – här i form av spelmannens musik – och ett konstaterande av det faktum att inte alla kan förstå och njuta av den. Det ligger nära till hands att här dra en parallell till Karlfeldts naturskildringar, och man kan se spelmannens musik som en symbol för Karlfeldts egna dikter. Även i "Dina ögon äro eldar"99 ur Fridolins lustgård fungerar parallellen mellan musik och dikt. "En fiol jag är med världens alla visor i sin låda, / du kan bringa den att spela, hur du vill och vad du vill."100 På samma sätt som diktjaget ser sig som en fiol som kan förmedla alla möjliga känslor i form av "världens alla visor"101, kan skalden själv förmedla desamma med sina dikter. Precis som i "Fäderna"102 lyfter Karlfeldt tankegången om hur vårt arv påverkar konsten vi utövar i en av hans senaste dikter, "En gammal rocksvarvare"103. Rocksvarvaren skildras som en "spelman på de strängar du ärvt"104, som spelar "toner som du ärvt och förvärvt"105. Även detta kan vara Karlfeldts sätt att visa hur hans egen diktning delvis består av ärvda toner. Hur spelmannen kan påverka och nå ut till olika människor genom att variera musiken han spelar förmedlas

-------------------------------------------------
96 ibid.
97 a.a. s. 110
98 a.a. s. 109
99 a.a. s. 221
100 ibid.
101 ibid.
102 a.a. s. 45
103 a.a. s. 543
104 ibid.
105 ibid.
                                                                sid 9

                                                                                                                                                                                                               
tydligt i "Den misskände spelmannen"106 ur Vildmarks- och kärleksvisor. Tre av diktens strofer beskriver hur spelmannen stämmer upp en ny låt, och på det sättet attraherar de tre olika familjemedlemmarna. Fadern i huset tilltalas av den första låtens "trummor skott och rök, / det var blåa led och blänkande gevär", då den
påminner honom om "beväringsåren".107 Men i nästa strof skiftar spelmannens musik, och han vänder sig nu till värdinnan som blir "from och rörd" av spelmannens "sommarpsalm bland björkdoft i Guds hus".108 Slutligen vinner spelmannen husets dotter med sin glada musik i tredje takten som ljuder av "fågelspel i skog, / det var par om par i dans och älskogslust".109 Om man fortsätter dra parallellen mellan spelmansgestalten
och Karlfeldt, kanske sättet på vilket spelmannen tar till olika sorters musik för att attrahera olika medlemmar av familjen visar hur Karlfeldt hoppas kunna tilltala olika typer av människor med sin varierande diktning.

Genom att undersöka musikens närvaro i form av dess betydelse för stämningen, kärleksskildringar, natur-skildringar, personskildringar, strukturen och slutligen spelmansperspektivet, framgår det tydligt att musiken är en viktig del av Erik Axel Karlfeldts diktning. Med hjälp av musikallusioner som drar i både dur och moll kan Karlfeldt skapa varierande stämningar och därmed förmedla känslor av vemod, allvar, sorg eller glädje till läsaren. I anknytning till Karlfeldts kärleksdikter fungerar musiken som en symbol för kärlekens genom-trängande kraft och förmåga att väcka eller återuppliva känslor. Naturen kan sägas vara en av de allra viktigaste komponenterna i Karlfeldts verk, och han använder sig ofta av musik för att fördjupa sina
miljöskildringar. Detta tar sig framför allt uttryck när han skildrar årstider som skiftar eller hur vinden förmedlar stämningar med sitt vinande. Musiken kan även vara ett verktyg som snabbt hjälper läsaren att skapa sig en uppfattning om de personer som figurerar i dikterna, trots att detta i många fall måste ske på bara ett par ord. Där kan musiken på ett effektivt sätt karakterisera en gestalt, genom till exempel sättet han sjunger på. En viktig aspekt är även den rent formmässiga musikaliteten som uppstår i

----------------------------------------------------
106 a.a. s. 80
107 a.a. s. 81
108 ibid.
109 a.a. s. 82
                                                                 sid 10

                                                                                                                                                                                                             


Karlfeldts dikter, med hjälp av taktfasta rimmönster och ett flitigt användande av ljudklanger. Men det kanske mest fascinerande i att studera musiken hos Karlfeldt framgår när man drar parallellen mellan skalden själv och det spelmansperspektiv som han ofta använder sig av. Musikens roll i Karlfeldt dikter är framför allt att beröra och förmedla känslor och sinnesstämningar av olika slag. Mycket av det Karlfeldt skriver om spelmannens förmåga att göra just detta, verkar vara precis vad Karlfeldt själv hoppas kunna åstadkomma med sin diktkonst. Kanske ser sig Karlfeldt som spelmannen i sina dikter. Kanske hoppas han även kunna väcka spelmannen inom läsaren i dikten "Ungdom"110, med uppmaningen: "Lägg bort din hörlur i en stilla timma / och lyssna till ditt inres instrument."111

Antal ord (direkta citat oräknade): 2030

Elin Sandell 2012

---------------------------------------------------------
110 a.a. s. 547
111 a.a. s. 549
                                                                sid 11                                                                                                                                                                                                           


Bibliografi:

Karlfeldt, Erik Axel (2001). Samlade dikter. [Ny utg.] Med kommentarer av Johan Stenström.
Stockholm: Wahlström & Widstrand i samarbete med Karlfeldtsamfundet.

                                                                sid 12
                                                                                                                                                                                                              

Förstapristagaren berättar om sig själv: 
(hämtat ur Karlfeldtbladet 2012: 2)

Jag heter Elin Sandell och är född 1993. Jag kommer från Uppsala och har precis tagit studenten från Katedralskolan.
På gymnasiet läste jag IB-programmet, där man får skräd- darsy sitt program genom att välja att studera de ämnen som man är mest intresserad av inom varje område. Det passade mig perfekt eftersom jag tycker om när jag verkligen får fördjupa mig i saker, och jag tyckte framför allt om att läsa svensk och engelsk litteratur, historia och konst. Jag läser mycket även på fritiden, och älskar film, konst och att spela piano. I september flyttar jag till London för att börja läsa till en bache-lor's degree i engelsk litteratur vid King's College. Som den anglofil jag är tycker jag att det ska bli fantastiskt kul att få både prova på att bo i London och vältra mig i litteratur.

Det var min svensklärare Birgitta Hellman som tipsade klassen om uppsatstävlingen när vi pratade om Karlfeldt och nittiotalismen. Jag fastnade för det eftersom jag inte var be- kant med Karlfeldts diktning sedan tidigare och tyckte om att man fritt fick välja en aspekt att arbeta utifrån.

Jag skaffade nyutgåvan av Karlfeldts samlade dikter och läste dem i ett svep i vå- ras. Just musikaliteten i dikterna var en av de saker som slog mig när jag läste igenom dem, och att den framhävs av att han ofta an- spelar på instrument, spelmän och dans. Jag tyckte att det gav liv åt texten, och fick lust att undersöka det närmare.

Det som fascinerade mig mest med det här ämnet var parallellen som man kan dra mellan musiken och dikten som konstformer, och att spelmansperspektivet i dikterna kan spegla Karlfeldt som skald.

 

Skriv ut