Redaktionellt innehåll
Dikter & Årsböcker

Till jungfru Cecilia Böllja

Fridolins visor (1898)

En visbok jag ägnar dig, Sissela Böllja.
Jag kan ej fördölja
att mot din ljuvhet min gåva är arm.
Dock vet jag min ädela vän och kära
har visan i ära
långt mera än smycken för hals eller barm.

När nu dina blickar, de milda, falla
på visorna alla,
skall stundom en skugga förmörka din hy.
Ej klingar min sång från stigen och dalen
som din i salen
i skymningens timmar på Böljeby.

Så må du då veta, du goda och ömma,
att skärare strömma
inom mig toner som aldrig få röst.
De slockna i bruset som lutans lekar
bland hjorthagens ekar
vid vindarnes jakt i den gyllne höst.

De dikta, när ängarna mogna till slåttern,
om riddaredottern
med linblommans ögon och gullrisets hår;
den drömmande doften av vårbrodd bland gräsen,
som går av dess väsen,
har följt mig i tumlande vandringsår.

Så tag då min visbok, Cecilia Böllja!
Jag vill ej fördölja
att sinnet är tungt, då jag räcker dig den.
Jag drömde i natt, att jag sjöng vid din sida;
jag vandrar vida,
sjung ensam och tänk på din ensamme vän!


Förklaringar:
Rubriken "Cecilia Bölljas visbok" ansluter till namnen på adliga jungfrurs visböcker från 1500- och 1600-talen, t.ex. Barbro Banérs visbok. I diktsviten ingick även "En studentflamma" men dikten uteslöts i tredje och följande upplagor. Förnamnet Cecilia associerar till S:ta Cecilia, musikens skyddshelgon. Böllja är en adelsätt som dog ut på 1600-talet.
1. Sissela försvenskad form av Cecilia; arm eländig, fattig
2. Böljeby gods eller gård för familjen Böllja
3. skärare renare; lutans lekar lutans spel
4. slåttern höskörd; linblommans ögon och gullrisets hår Sisselas ögon är blå som linblomman och håret har gullrisets färg