Redaktionellt innehåll
Dikter & Årsböcker

Majgreven

Fridolins Lustgård och Dalmålningar på rim (1901)

Knappt hanarne golo, knappt dagens ljus
stack in genom fönstren i svalar och hus,
då stodo vid spiltorna lustiga drängar,
uppståndna med gamman ur vilans sängar
till morgonens festligt bräddade krus,
då råmade hornet, och vinet av strängar
flöt samman med spädaste björklövs sus.

Vem prunkar i spetsen på vrenskande häst
i tjärblanka hatten, med oxlägg omfäst?
Hans kinder stå sköna kring näsan, den krumma,
hans bröst stiger mäktigt och spänt som en trumma
mot nattkappans veck och hans blommiga väst.
Låt flöjterna låla och bashornen brumma,
här börjar den dråplige majgrevens fest.

Väl hundrade ungkarlar gå i vår bygd
i mandomens prydnad, i ära och dygd,
här rider allt stridbart i hela vårt härad,
och ingen i skaran är vek och förfärad,
och alla se upp mot Guds dag utan blygd;
men ingen som han är manhaftig och ärad.
Var hälsad, vår hövding, med högtidens brygd!

Så sättom vi hälen mot springarens lår,
så ridom vi in all den dägliga vår!
Oss väntar all nejden. I kammaren vakar
väl ungmön och lyfter på fönsternas hakar
och ser utåt heden, som sovande står.
Nu majgreven nalkas – hör, barkluren brakar –
med ynglingars blomstrande här i sitt spår.

Vem möter oss täckast i kvinnornas tropp?
Vem glimmar likt låding som springer ur knopp?
Vem ler emot männen mest blygsamt och sällan?
Vems röst lockar ljuvt som i kvällskogen skällan?
Två, mö, dina läppar i björksötans dropp!
I duvornas lund vid trefaldighetskällan
vill greven dig kyssa, då tunglet går opp.


Förklaringar:
"Majgreven" trycktes första gången i Stockholms Dagblad 29/1 1899.

Majgreven är huvudperson i folkliga upptåg. Han smyckades med månadens blommor och blad. Sedvänjan är sydsvensk och har förmodligen inte förekommit i Dalarna.
1. hanarne tupparna; svalar svalen eller svalgången löper längs övre våningen på huset; drängar ynglingar; gamman glädje; strängar fiolsträngar
2. prunkar prålar; vrenskande motsträvig; oxlägg gullviva; krumma böjda; nattkappans nattkappa: vit klädnad med stärkkrage; låla sjunga, blåsa; dråplige store
3. härad domkrets, administrativ del av ett län; blygd blygsel
4. springarens hästens; dägliga vackra; all nejden hela trakten; barkluren lur av näver som användes vid vallning; brakar smattrar
5. täckast vackrast; tropp skara; låding vår; björksötans dropp den söta saften i björkens stam; trefaldighetskällan i äldre tid var det brukligt att man kvällen före trefaldighetssöndag besökte en helig källa för att man trodde på vattnets helande och läkande förmåga; tunglet månen