Redaktionellt innehåll
Dikter & Årsböcker

Maj i Munga

Fridolins Lustgård och Dalmålningar på rim (1901)

Vackra Maj i Munga,
fjärran stråkar sjunga,
fjärran stråkar ropa dig
till dansen och de unga.
Jag är Höst i Haga,
hör du vinden draga
lång och enslig aftonstig,
det är min vandringssaga.
Mången mil i regn och il gör ljuvlig vilans säng.
Men för dig är vakans natt och glädjens gälla sträng.
Innan molnen dagas,
skulle du förtagas,
som min sista sommarsyn, av dimmorna på äng.

Vackra Maj i Munga,
morgonfåglar sjunga.
Varför är ditt öga matt
och ögonlocken tunga?
Varför står du vaken,
re'n då gryningsdraken
lyfter röd ur dimmig natt
sin vinge över taken?
Jag har drömt båd' långt och ömt, men nu står dagen ljus.
Valthornsklangens bundna falk vill ut i skogars brus.
Jag är Höst i Haga,
fjärran skall jag jaga,
fjärran från den vackra Maj och bleka drömmars hus.


Förklaringar:
1. Munga sannolikt fiktiv plats; il vindil, här: storm; förtagas förjagas
2. re'n redan; gryningsdraken den gryende dagen; Valthornsklangens bundna falk sammansatt bild som är förbunden med den jakt som nämns i diktens slut, valthornet har utvecklats ur jakthornet och den bundna jaktfalken användes sedan medeltiden för jakt