Redaktionellt innehåll
Dikter & Årsböcker

Lugnet

Flora och Pomona (1906)

(Hedvig Charlotta Nordenflychts sista hem vid Sko)

Än susa träden kring den ström som blek
i djupet under dalens grönska blänker
om ljusa drömmar och om mörka ränker,
om Sapfos dödssorg och om Faons svek.

Till denna strand, som all sin vila bjöd
så ljuvligt långt från vägarna och dammet,
herdinnan flydde med det sjuka lammet,
sitt hjärta, sjukt av osläckt ungdomsglöd.

Det går en stig bland väppling och kovall
ur fruktträdslund som står i ymnig blomma;
det är som såge henne än jag komma,
och blicka över fjärdens aftonsvall.

Och över böljan dansar Faons båt.
Här mötas de i körsbärsträdens ånga,
och som en drömsång ljuda Mälarns långa
och milda vågor länge efteråt.

Den drömmen, Sapfo, vet du till vad pris
en själ som din dess heta lycka köper?
Vet du att Brittmäss-sommarn förelöper
all höstens gråt och vinterdödens is?

Öm är din röst, men fåfängt vindar strö
den rika klagoskatt ditt hjärta tömmer.
Sin skogsbrud lätt den falske herden glömmer,
hos unga slottsfrun på det stolta Sjö.

Det går en stig bland väppling och kovall,
den leder ner till milda, bleka vågor,
den för till svalkans hem från livets lågor,
och Lugnet vilar under ytans svall.


Förklaring:
"Lugnet" trycktes första gången i Iduns julnummer 1900. Lugnet hette det lantställe vid Mälaren nära Skokloster där skaldinnan Hedvig Charlotta Nordenflycht (1718–63) bodde på 1760-talet. På stranden mittemot bodde en av hennes litterära vänner, den mycket yngre Johan Fischerström, som hon häftigt förälskade sig i. Passionen sammanföll i tiden med den sjukdom som snart ändade hennes liv. Enligt en felaktig uppgift ska fru Nordenflycht ha försökt ta sitt liv i Mälarens vatten, något som Karlfeldt anspelar på genom att ta in berättelsen om Sapfos självmord. I dikten förenas Karlfeldts nutid med fru Nordenflychts 1700-tal och antikens idealiserade herdeliv.

1. Sapfos dödssorg ... Faons svek Sapfo från ön Lesbos (ca 600 f.Kr.) ska ha kastat sig i havet av olycklig kärlek till den yngre Faon
2. herdinnan fru Nordenflycht använde diktarnamnet "en Herdinna i Norden" efter den dikttyp, herdedikten, som var omtyckt under 1700-talet; osläckt ungdomsglöd anspelar på skaldinnans liv och den passion hennes diktning präglas av
3. väppling klöver; kovall lejongapsväxt
5. Brittmäss-sommarn det ofta vackra vädret runt den 7 oktober, den heliga Birgittas dag
6. Sjö slott vid Mälaren där skaldinnan trodde sig ha en rival