Redaktionellt innehåll
Dikter & Årsböcker

Kurbitsmålning

Hösthorn (1927)

Jag målar en ros
och lilja därhos,
en ingen tror,
en ingenstans gror,
och blott till mitt hjärtas nöje
jag slingor och kransar snor.

Jag målar en vår
med nypon i snår,
jag målar en höst
med sippor på bröst,
jag blandar all årets fägring
min drövade själ till tröst.

Jag målar en stad,
en skön och glad,
med torn som ljus,
med portar och krus,
jag målar kung Salomos gamman
bland blomster i frillornas hus.

Jag målar en bild,
en skär och mild,
en ingen vet,
en hemlighet,
förstucken i flocken av tärnor
på mången bergsmanstapet.

Men se min kurbits,
dess resning och snits!
Allt högre den gror,
blir kunglig och stor,
en alla gurkornas gurka
från landen där solen bor.

Nu slutar mitt värv.
Jag går med min skärv,
en ingen minns,
en ingenstans finns.
Men hundrade år och mera
kurbitsen står stolt som en prins.


Förklaringar:
Med titeln avses en dalmålning med en kurbits på, dvs. en dekorativ, stiliserad blomma. "Kurbitsmålning" kan också tolkas som en dikt om diktandet.

1. ros och lilja dalmålarnas egna beteckningar på kurbitsen; därhos därtill
2. Jag målar en vår ... sippor på bröst målaren tog mer hänsyn till om ett inslag var dekorativt än om det stämde med årstiden; drövade bedrövade
3. krus utsirning; gamman glädje; frillornas älskarinnornas
4. en ingen vet bland de avbildade på dalmålningarna kunde målaren lägga in ett porträtt av någon som endast han kände
5. gurkornas gurka kurbits är också namnet på en gurkväxt
6. värv verksamhet; skärv slant