Redaktionellt innehåll
Dikter & Årsböcker

Jag är en sjungandes röst

Fridolins visor (1898)

Jag är en sjungandes röst på stora, tomma slätter,
där intet öra hör, där intet eko bor.
Jag är ett irrande bloss över sjön i svarta nätter,
en nyckfull eld, som slocknar snart i mörkret: hos min mor.

Jag är ett drivande blad i höstens vida rike,
min levnad är en lek vid alla vindars kör.
Om jag stannar på ett berg eller drunknar i ett dike,
det vet jag ej, det bryr mig ej, det rår jag icke för.


Förklaringar:
1. Jag är en sjungandes röst anspelar på Johannes döparens ord "Jag är ens ropandes röst i öknene" (Joh 1: 23, Karl XII:s bibel); bloss ljussken, brinnande sticka; i mörkret: hos min mor mörkret identifieras i flera dikter hos Karlfeldt som ett moderligt väsen
2. bryr bekymrar