Redaktionellt innehåll
Dikter & Årsböcker

Ölandsmelodier

Flora och Bellona (1918)

Till minnet av A.Th. Gellerstedt
 
                  I.

          På Borgholm

Vårmild är höstens måne.
Vinden är en canzone.
Valnötsträden viska vid port,
där hinden leker med hjort.

Strängarna dallra och klinga.
Börjar ej stormklockan ringa?
Skönjs ej från tornet en lycklig natt
en hotfull, fientlig fregatt?

Kjortlar i trapporna frasa.
Kallar ej snart drottning Vasa?
Spör du ej vinden, vår hemfärdsvind
till krona och brud, Lasse Lind?


                  II.

        Vid Färjestaden

Är näktergalen kommen i lund?
– O ja, min kund,
nu börjar Ölands vår.
Välkommen upp från Kalmarsund,
där farlig sunnan går.

– O ja, på väg till Byxelkrok
mig stormen vrok
i denna lugna hamn.
Och jag är själv en Ölandstok,
och Nyter är mitt namn.

Gå ut och stick en vildsvinsgalt
och red mig palt,
och fly mig kannan, mor!
I många år jag slukat salt,
och det gör törsten stor.

Min faders gård står tom och grå
med mossa på
bland sura äppelträd,
och långsamt kryper starr och strå
ditner till tegens säd.

Farväl, du vilda väg jag red
på solig hed!
Jag har en annan häst.
Jag följer sjömäns skick och sed
och landar blott som gäst.

I Arontorp där blommar en ros.
Jag far min kos
från rosorna på strand.
Jag är en öländsk lättmatros,
och havet är mitt land.


                III.

             Arken

En skuta, Ö, du själv är lik,
en lastat rik
från sydligare jord,
som seglat hit med skön musik
och muntra män ombord.

Och dukar du din vindkvarnsrigg,
du stolta brigg,
i stormens rätta stund,
pass på, du löper som en vigg
från Kalmarlandets grund.

Håll ut från land med spak och spark,
håll rodret stark,
tänd lyktan, Långe Jan!
Här seglar Noaks nya ark
mot klangfull ocean.


                    NOTER TILL ÖLANDSDIKTERNA

Ölandslegend. Läsaren torde erinra sig att skalden Stagnelius
                   var född och uppväxt på Öland.
           Vår-Adonis (Arontorpsrosen), Ölandstoken,
     karakteristiska Ölandsväxter, likaså Ölands solvända,
                 som täcker stora delar av alvaren.
  Fåken, det egenartade öländska yrvädret: yrvädersvinden.
                 Långe Jan, fyren på öns sydspets.


Förklaringar:
Albert Theodor Gellerstedt (1836–1914) var arkitekt, konstnär och diktare och varm Ölandsvän. Sina "Ölandsmelodier" skrev Karlfeldt efter en vistelse på ön sommaren 1917 som en hyllning till Gellerstedt, sin tidigare vän i Svenska Akademien.

I. På Borgholm
Karl X Gustav hade Öland som förläning innan han 1654 blev kung. Dikten ger uttryck för hans känslor.
1. canzone italienska för sång, medeltida diktform; hinden hjorthonan
2. stormklockan den klocka som ringer vid krig eller annan fara; fregatt tremastat krigsfartyg
3. drottning Vasa drottning Kristina, till vilken Karl Gustav friat men ännu inte fått svar från; Spör spörjer, känner; Lasse Lind Lorenz von der Linde, Karl Gustavs vän

II. Vid Färjestaden
Färjestaden ort på Ölands västkust
1. kund vän, bekant (äldre betydelse)
2. Byxelkrok ort på norra Öland; vrok vräkte; Ölandstok buske, vanlig på Öland, här: ölänning; Nyter pigg, glad
3. vildsvinsgalt vildsvin förekom på ön på 1700-talet; palt maträtt på blod och mjöl; fly mig räck mig
4. starr starrgräs; tegens teg: liten åker
5. en annan häst fartyget
6. Arontorp by öster om Färjestaden; en ros arontorpsrosen, våradonis är en Ölandsväxt, ros står här dessutom för flicka; lättmatros däcksmanskap på handelsfartyg

III. Arken
1. En skuta liknelse för Öland, grundad på öns avlånga, skeppsliknande form
2. vindkvarnsrigg Ölands väderkvarnar med dukspända vingar framställs som fartygets rigg, dvs. master; brigg tvåmastat segelfartyg; vigg blixt
3. spak stång; Långe Jan fyren på Ölands södra udde; Noaks nya ark uttrycket är valt med tanke på Bibelns berättelse om Noa som räddade alla arter ombord, men möjligen också med tanke på en skeppssättning på Öland som kallas Noaks ark

                    ________________