Redaktionellt innehåll
Dikter & Årsböcker

Jungfru MariaJungfru Maria, akvarell av Jerk WerkmästerErik Axel Karlfeldt citeras och sjungs ofta

Erik Axel Karlfeldt citeras ofta i dagligt tal och hans tonsatta dikter sjungs utan att man närmare tänker på författaren. Säkert är följande citat kända för många, men visste Du att de är Karlfeldtcitat?

Intet är som väntanstider

ur "Intet är som väntanstider" (Fridolins visor)

Dina ögon äro eldar

ur "Dina ögon äro eldar" (Fridolins lustgård och Dalmålningar på rim)

I Lissabon där dansa de

ur "I Lissabon där dansa de" (Flora och Pomona)

Hon kommer utför ängarna vid Sjugare by

ur "Jungfru Maria" (Fridolins lustgård och Dalmålningar på rim)

Nu är den stolta vår utsprungen, den vår de svaga kalla höst

ur "Höstens vår" (Fridolins lustgård och Dalmålningar på rim)

Han talar med bönder på böndernas sätt men med lärde män på latin

ur "Sång efter skördeanden" (Fridolins visor)

Längtan heter min arveden

ur "Längtan heter min arvedel" (Fridolins lustgård och Dalmålningar på rim)

Jag är ryckt som en ört ur sin groningsgrund

ur "Fäderna" (Vildmarks- och kärleksvisor)

Snabbt jagar stormen våra år, som skyar över hav

ur "Psaltare och lyra" (Sena dikter)

Höstmånens röda kastrull

ur "Sång efter skördeanden" (Fridolins visor)

Jag dansade en sommar

ur "Fattigmansverser" (Flora och Bellona)

Du dansar, bleka ungdom

ur "Ungdom" (Hösthorn)

Se, Svarta Rudolf han dansar

ur "Svarta Rudolf" (Flora och Bellona)

Bellmanpriset är ett kulturpris och instiftades 1920 av Anders Zorn och hans maka Emma Zorn för att hedra "en verkligt framstående svensk skald". Den förste att tilldelas Bellmanpriset var Erik Axel Karlfeldt. Enligt makarna Zorns önskemål tilldelades Karlfeldt priset på livstid. Bellmanpriset, som sedan 1943 delats ut som ett årligt pris, har förutom till Karlfeldt, också tilldelats Albert Engström på livstid.

Karlfeldt och Zorn på Zorns 50-årsdag

 

Emma och Karlfeldt 60 år, 1924               
                      Från vänster: Emma Zorn och Karlfeldt
1900 Albert Engström och Karlfeldt på Operaterassen
          Albert Engström och Erik Axel Karlfeldt
          på Operaterassen år 1900

 

EAK Exlibris av Arthur SjögrenEtt exlibris eller bokägarmärke är ett märke som man klistrar in på insidan av frampärmen av en bok för att ange vem som äger boken, i stället för att skriva
sitt namn. Ex libris är latin och kan översättas till: "Ur vederbörandes bibliotek". Erik Axel Karlfeldts exlibris lyder "QUIA NOMINOR VIR" och kan närmast översättas som: "Emedan jag nämnes man". Nedan följer en redogörelse av förre sekreteraren och klubbmästaren i Karlfeldtsamfundet, Lars Falk.

QUIA NOMINOR VIR

Karlfeldts exlibris utformades 1913 av konstnären Arthur Sjögren. Bilden föreställer två kungsljus och kröns av den latinska devisen "Quia nominor vir", som betyder "Emedan jag nämnes man".

Orden syftar på fabeln om lejonparten (Lars Falk: "Quia nominor vir – om Karlfeldts exlibris" i "Mellan myrten och rönn", 1998).  Lejonet gav sig ut på jakt tillsammans med de andra djuren men lade sedan beslag på hela bytet. Hans argument börjar med orden: "Ego primam tollo, nominor quia leo" ("Jag tar den första delen, emedan jag benämnes lejon".)

Karlfeldt var enligt den gamla kalendern född i lejonets tecken. Han har skrivit en dikt om "Lejonets barn" och var säkert road av lejonets sätt att försvara sin äganderätt. Han ersatte lejonets namn med sitt eget genom att skriva "vir", som betyder "man, karl".

Karlfeldts exlibris kan tolkas på följande sätt, om de underförstådda meningarna sätts inom parentes.
(Detta är min egendom) eftersom jag heter Karl(feldt) (och är en riktig karl) (och är född i lejonets tecken).

Lars Falk

 

Karlfeldts dikter har flitigt tonsatts

Inte bara de så kända Jungfru Maria, Aspåkerspolska, Svarta Rudolf han dansar, Dina ögon äro eldar, Vid Färjestaden, I Lissabon där dansa de utan en mängd andra dikter har genom åren tonsatts, spelats och sjungits.

Här följer ett par exempel:

Evert Taube sjunger Karlfeldts Svarta Rudolf.
Visrocksångaren Lars Anders Johansson med orkester sjunger Gamle drängen


Två för musik- och Karlfeldtintresserade ovärderliga utgåvor i 
Karlfeldtsamfundets skriftserie är:

1. Karlfeldtsamfundets skriftserie nr 17, 1986, Karlfeldt i musiken av Arne  Bergstrand

2. Karlfeldtsamfundets skriftserie nr 21, 1989, Erik Axel Karlfeldt. Inspelningar av hans verk av Kurt G Trägårdh


Karlfeldt i musiken

I Karlfeldtsamfundets skriftserie nr 17, 1986, Karlfeldt i musiken presenterar Arne Bergstrand en utförlig och mycket värdefull verkförteckning över tonsatta dikter av Karlfeldt. Se Samfundets Årsböcker och gå till 1986.

Följande är en del av introduktionen till boken:
Karlfeldt i musiken redovisar bortåt 800 tonsättningar till dikter av Erik Axel Karlfeldt. De äldsta melodierna torde härröra från medeltiden, den yngsta är skriven i januari 1986.

Ungefär 250 komponister från in- och utland nämnas i verksförteckningen - åtskilliga amatörer men också många av den nordiska musikens främsta namn, med Jean Sibelius i spetsen.

Förteckningen åtföljes av en antologi, upptagande 32 sånger med pianoackompanjemang, både gammal och nytt. Bland visorna påträffas outslitliga slagnummer som Rudolf Norrbys Svarta Rudolf och Bo Sundblads I Lissabon där dansa de. Bland romanserna möter man en rad välkända verk men också nyheter  av bortgångna mästares hand: Emil Sjögrens Intet är som väntanstider (tidigare tryckt endast i en dagstidning år 1906) samt Natanael Bergs Längtan heter min arvedel, Sigurd Kochs Tillägnan och Ture Rangströms Sub luna.

Verkförteckning
Förteckningen redovisar i allmänhet tonsättarens egna ursprungliga sättning (eller sättningar). Instrumentalkompositioner som inspirerats av Karlfeldt är med ett par undantag ej representerade.

Citat ur företal till Karlfeldt i musiken:

"I fråga om musikalier gäller emellertid, att endast en ringa del av det som skapas blir förevigat med notstickeriers, tryckpressars eller transparangers bistånd. En vidlyftig brevväxling har därför visat sig nödvändig. Med dess hjälp har verkförteckningen kunnat göras utförligare – naturligtvis inte fullständig."

De tonsatta dikterna har ordnats i bokstavsordning. Därtill finns ett register över tonsättare, melodiupptecknare och arrangörer.





Antologi

Karlfeldt i musiken omfattar även en antologi. Bo Setterlind framförde synpunkten att antologin i Karlfeldt i musiken skulle inskränka sig till "det bästa, det absolut bästa". Det menar Arne Bergstrand, är en vacker önskan, men utopisk. Antologin utgörs av sånger med pianoackompanjemang (notskrifter finns med) där professionella tonsättare såväl som amatörer är representerade. Visor och romanser har fått plats – både "käcka bitar" och "känsliga bitar". Antologin avslutas med ett namnregister.


Erik Axel Karlfeldt. Inspelningar av hans verk 

Dessa har förtjänstfullt upprättats av Kurt G Trädgårdh.

Förteckning över inspelningar

Ett förnämligt material som efter långa efterforskningar presenterats i Karlfeldt-samfundets skriftserie.
Som arkivarie hos Visans Vänner i Stockholm, har Kurt G Trägårdh upprättat en Karlfeldtdiskografi och dessutom inkorporerat radioprogram, radioinspelningar och TV-program där Karlfeldts dikter sjungits eller reciterats.
Han har därför valt att kalla sin sammanställning Erik Axel Karlfeldt. Inspelningar av hans verk.
Sammanställningen är utgiven som Karlfeldtsamfundets skriftserie nr 21, 1989.
Se Samfundets Årsböcker och gå till 1989.

Under rubriken Bibliografisk information finns en sammanställning av årsböcker med bibliografisk anknytning.

Kurt G Trägårdh, som vid genomgång av Visans Vänners arkiv funnit många Karlfeldttonsättningar fick genom vissångaren och konstnären Håkan Steijen kontakten med Arne Bergstrand som var i färd med att dokumentera alla Karlfeldtdikter som var tonsatta (vilket resulterade i Karlfeldt och musiken som presenterats ovan). Brevväxlingen mellan Kurt G Trägårdh och Arne Bergstrand inledde ett intensivt forskningsarbete. Det tog Kurt G Trägårdh 4 år av forskning och resultatet är Erik Axel Karlfeldt. Inspelningar av hans verk.

Arbetet är fullödigt och av stort informationsvärde. Det visar också på en bredd och mångfald i inspelningar som den oinvigde rimligen överraskas av.

Dikterna har i verkförteckningen ordnats i bokstavsordning enligt samma principer som i Karlfeldt i musiken (som presenterats ovan). Därtill finns register över dikter, kompositörer, melodiupptecknare och arrangörer. Separata register finns även över sångare, körer, recitatörer, orkestrar och musiker med olika instrument.

 






Kassettband, CD

Kassettband m Karlfledt
Karlfeldtsamfundets skriftserie nr 18, 1987 utgörs av ett kassettband,
Dikter av Erik Axel Karlfeldt i ord och ton. Se Samfundets Årsböcker/Kassett/CD, årgång 1987.
Där sjunger Elisabeth Söderström, Peder Svan, Nicolai Gedda,
Sven-Bertil Taube, Annica Risberg, Håkan Steijen och Erland Hagegård
tonsättningar av Karlfeldts dikter.
 






Tre exempel på CD-skivor följer:

1996 utgavs en CD med titeln ... blott till mitt hjärtas nöje... jag slingor och kransar snor. CD: n innehåller 14 tonsatta dikter och för produktionen står Elisabeth Lindgren Eneflo och Lars Hjertner. Se Samfundets Årsböcker/kassett/CD och gå till år 1996.

Musik: Ture Gudmundsson, sång: Elisabeth Lindgren Eneflo, sång och fiol: Lars Hjertner, gitarr: Leif-Åke Wiklund och piano: Mats Johansson.

CD med Karlfeldt
CD:n
JAG ÄR EN SJUNGANDES RÖST utkom år 2000 som nr 32 i Karlfeldtsamfundets skriftserie.
Se Samfundets Årsböcker/kassett/CD och gå till år 2000.

Producent och presentatör är Bengt Emil Johnsson.
CD: n innehåller bl a tonsättningar av Knut Håkansson, Ingvar Lindholm och Wilhelm Peterson-Berger.

 



2008 års utgåva
i Karlfeldtsamfundet som är nr 40 i serien av utgåvor (böcker, kassettband, CD:s) är en CD med titeln "I Fridolins spår" med dikter av Erik Axel Karlfeldt tonsatta av den unge sångaren och musikern Lars Anders Johansson.

Se Samfundets Årsböcker/kassett/CD och gå till 2008.

Lars Anders tillsammans med hans band står också för framförandet.

Lars Anders Johansson
Lars Anders har, som Christer Åsberg skriver i inlagan till CD:n, upptäckt dikternas sångbarhet och Lars Anders har valt ut tretton dikter till CD:n "som liksom väntade på att bli sjungna".  Lars Anders tonsättningar och bandets framförande har rosats av kritiker och vi i Karlfeldtsamfundet gläds över detta och att ha Lars Anders med som representant i vår styrelse.


Invald i akademien 1904
5svakademien

Som en av de yngsta företrädarna för de s.k. 90-talisterna (1890-talet) invaldes Karlfeldt den 14 juli 1904 i Svenska Akademien och tog sitt tilträde på stol nr 11 den 20 december samma år. Han efterträdde f. riksarkivarien C.T. Odhner. Åren 1904-1912 omgavs hans stol nr 11 av språkforskaren Esaias Tegnér och skalden K. A. Melin.

Så här skrev år 1904 tidningen HVAR 8 DAG med anledning av Karlfeldts inträde i Svenska Akademien:

"Till ledamot i Svenska Akademien i den efter framlidne f. riksarkivarien C.T. Odhner lediga elfte stolen har valts och kallats e. o. amanuensen i k. biblioteket, bibliotekarien i Lantbruksakademien Erik Axel Karlfeldt.Detta inval har genast hälsats med ett bifall, som tyder på att akademiens principer och den allmänna opinionen omsider funnit varandra. Karlfeldt har med sina trenne diktsamlingar icke endast vunnit allas hjärtan utan även areopagens djupa erkännande. Och opinionen, som envisas att företräda vilja finna "snille och smak" hos de stora skalderna, gläder sig åt att se tre små böcker väga så tungt ned, där kanske vetenskapliga verk till en mångdubbelt större volym prövats i den andra vågskålen.

Karlfeldt är icke gammal. Den 20 sistlidne juli kunde han fira sin 40-årsdag. Men hans produktion har allt ifrån det han 1895 först framträdde vittnat om en från början sällsynt mogen och fulländad skaldegåfva. Hvem har icke fägnats i Fridolins lustgård, när Fridolin, den landtlige ungkarlen, tog upp en visa med sin på samma gång kärnfullt manliga och varmt vibrerande stämma? Hvem har icke hört hans stolta maning

Lägg tungt och fast din hand på bordet
Och som ett lejon kungligt ryt!

ljuda för öronen? Hvem har icke med välbehag insupit den oförlikneliga doften från hans vildmarks- och kärleksvisor? Hvem har icke med ett barns leende setat och stortittat, medan dalkarlen muntert hvisslande trollade fram underbara målningar med de blygsammaste redskap? Mycket hafva vi den hedervärde Fridolin att tacka för. Och må han tolka den officiella hyllning, som nu kommit honom till del, som ärligt menad ifrån allesamman."


Ledamot av Nobelkommittén 1907-1931

Karlfeldt var ledamot av Svenska Akademiens Nobelkommitté år 1907-1931. Nobelkommittén, som består av 4–5 akademiledamöter väljs för tre år i taget. Kommitténs uppgift är att förbereda diskussionerna om nobelpristagare i litteratur i Akademien genom att registrera, sammanställa och presentera inkomna förslag, ombesörja utredningar av olika slag och slutligen att avge rekommendationer till Akademien inför prisbeslutet.


Ständig sekreterare 1912-1931eak 1924 vid akademibordet


Den 14 november 1912 utsågs Karlfeldt till Svenska Akademiens ständige sekreterare. Karlfeldt tillträdde posten den 1 januari 1913 och kvarstod till sin död 8 april 1931.

Citerat ur Svenska Akademiens historia:
"Wirsén efterträddes av Erik Axel Karlfeldt, vars sekreterartid (1913-31) innebar en uppryckning och modernisering. Akademien öppnades för den nya tidens författare, och den första kvinnliga ledamoten invaldes." (Den första kvinnliga ledamoten var Selma Lagerlöf.)

Där du skrider, min kusin,
blank och fin,
hög i min,
som i suset av blågula fanor,
syns du mig på alla sätt
värdig av din gamla ätt,
dina lysande kyrkovärdsanor.
Håll dig rak,
gör din sak,
sakta mak,
trampa värdigt på mattlagda tiljor

Ur Till en sekreterare från diktsamlingen Flora och Bellona

(Se även Anders Y Pers tolkar och belyser dikten Till en sekreterare.)
  • 1
  • 2