Redaktionellt innehåll
Dikter & Årsböcker

Eva Ström
-författare och läkare
SDS 5 januari 2001


"Den sårbare Karlfeldt

I en kommenterad nyutgåva av Karlfeldts dikter påstås att diktaren lever.
Visst lever Karlfeldts dikt fortfarande, men inte som nationalromantiskt monument utan i kraft av sin sårbarhet.
Det menar Eva Ström som läst samlingen.

..................

Den forne nationalpoeten, så firad och uppburen av tidigare generationer, är han idag någonting mer än en språklig inventarieförteckning över en förgången livsstil och över förgångna poetiska ideal?

...............

Det är mycket som en nutida läsare tycker sig kunna undvara, mycket som känns stelt, konstlat och dött och det slår mig också att dessa mer umbärliga dikter kanske aldrig varit riktigt levande någonsin. Men den kärna av dikter som alltid varit älskade lever ännu, kanske för att de är mer komplicerade och dubbelbottnade än man initialt förstått.

..................

Den dröm om manlighet och trygghet som så ofta varieras hos Karlfeldt kan ses som ett besvärjande försök att skapa en entydig manlig identitet. Men det är när Karlfeldt indirekt vågar närma sig såret och fadersarvet han blir intressant som diktare, när han skriver om förnedring, utstötthet och ensamhet. I gestalter som Löskerkarlen speglas rotlöshet och utanförskap. Till och med längtan irrar hemlös hos Karlfeldt. Det är en längtan på egen hand, en längtan för längtans skull.

..................

Egendomligt nog lyckas han ofta mycket väl när han skildrar kvinnor som i Vallfärd, eller i Häxorna som fortfarande är suggestivt erotisk.

Då stod i skyn en båge spänd
och sköt en plötslig il
Då skalv du, frysande och bränd
det var demonens pil


Det är rader som i sitt nakna utanförskap oväntat kan erinra om en nutida Bruno K Öijer. Häxorna, Sub luna, Träslottet, Nattyxne utövar ännu sin säregna förtrollning. Det är när man förnimmer sprickorna och skalvet i Karlfeldts diktning som han lever, i den mörka hemlighetsfulla skälvning han själv inte verkar att rå över och det är där vi kan komma denne så slutne och distanserade diktare till mötes. Det är i dessa dunkla stråk Karlfeldt fortsätter att leva, inte i den stelt uppmålade, uppfordrande kulissvärld han så gärna ville anamma som sin."

EVA STRÖM
-författare och läkare
SDS 5 januari 2001

------------------------------

Thomas Olsson
Nya Wärmlands Tidning
4 december 2001


"Erik Axel Karlfeldts dikt har om och om igen dödförklarats och setts som alltför banal. Trots det är han fortfarande en av våra mest kända poeter...

Erik Axel Karlfeldt är onekligen en poet som läses av många. Ändå är det inte särskilt många av dagens poeter och kritiker som framhåller Karlfeldt som en förebild eller stor inspirationskälla.

En av dem är poeten, kritikern och den nytillträdde BLM-redaktören Kristoffer Leandoer som haft ett långt kärleksförhållande till Karlfeldts poesi.

Han anser att uppfattningen att Karlfeldt skulle vara mindre intressant att läsa och studera än till exempel Fröding främst beror på okunskap eller missförstånd. Karlfeldt är väldigt mycket av en poets poet eftersom det finns så oerhört mycket att lära sig av honom. Han är en mästare, säger Kristoffer Leandoer eftertänksamt innan han fortsätter:

- När det gäller maximal användning av ordens associativa och musikaliska laddning är han fortfarande oöverträffad inom det svenska språket. Det skulle i så fall bara vara av Erik Johan Stagnelius..."

Thomas Olsson
Nya Värmlands Tidning
4 december 2001

------------------------------

Rune Larsson
Borås Tidning
23 november 2001


".....................

Hundratals uttryck av skalden berikar den litterära tillgång, som brukar kallas för bevingade ord – "den vår de svaga kallar höst", "längtan heter min arvedel", "dina ögon äro eldar", "jag dansade en sommar", du dansar, bleka ungdom", "höstmånens röda kastrull", "snabbt jagar stormen våra år", "han talar med bönder på bönders sätt men med lärde män på latin". Listan är lång.

När en lyriker målande meningar förvandlas till praktisk prosa och återges på både kultur- och ledarsidor är det ett mått på artistiskt mästerskap.

I tonsatt form når Karlfeldt än i dag en betydande publik, fastän få reflekterar över vem som skrivit de så självklart musikaliska texterna. Många har säkert gripits av skönheten i porträttet av den väna Jungfru Maria, hon med mandelblommans hy, och på personalfesten gnolat med i allsånghäftets Svarta Rudolf eller I Lissabon där dansa de, utan att ägna en tanke åt Erik Axel Karlfeldt.

Därmed är sagt att Karlfeldt är närvarande i flera sammanhang utan att vi ens anar det.

I en äldre, snabbt krympande generation, är vi åtskilliga lyrikvänner, som en gång närmast dyrkade Karlfeldt och snabbt lärde oss flera av hans dikter utantill. Vi kan dem fortfarande, även om vi med åren avlägsnat oss från vissa inslag och kommit att stå alltmer främmande inför somliga bilder och stämningar.

En yngre publik hyllar inte Karlfeldt. Den lär finna honom alltför svår, mossig och otidsenlig.

.....................

Att lansera Karlfeldt på 2000-talet är ett vågstycke och en utmaning av format.

..........................."

Rune Larsson
Borås Tidning
23 november 2001

------------------------------

Rolf Knutsson
Nya Dagen
5 december 2001


"Karlfeldt – vemodets och kärlekens diktare

.....................

I Sverige var Karlfeldt en känd diktare, men inte alls i samma utsträckning utomlands. Där frågade man sig lite undrande vem han var.

För oss svenskar av senare årgång är han ju framför allt känd genom de dikter som tonsatts och som fortfarande tillhör den svenska visskatten. Visor som Aspåkerspolska, I Lissabon där dansa de, Dina ögon äro eldar och Svarta Rudolf sjungs än idag.

För den unga nuförtiden är Karlfeldt nästan helt glömd. I samtal med unga studerande människor har jag inte stött på någon som känt till honom, mer än möjligen till namnet och allra minst som svensk Nobelpristagare i litteratur.

........................

När nu Karlfeldts "Samlade dikter" kommer ut i en 600 sidor fullmatad volym med kommentarer och ordförklaringar av Johan Stenström känns det som en spännande och utmanande uppgift att se vad som känns härdigt levande än i dag.

Och jag lovar efter idogt läsande, Karlfeldt är fortfarande mycket intressant och det är möjligt att hela tiden göra nya upptäckter i hans metaforrika folkliga dikter.

Dina ögon äro eldar ur diktsamlingen Fridolins lustgård och Dalmålningar på rim (1901) är en av de vackraste kärleksdikter jag känner till.

Dina ögon äro eldar och min själ är beck och kåda.
Vänd dig från mig, förr´n jag tändes som en mila innantill!
En fiol jag är med världens alla visor i min låda,
du kan bringa den att spela, hur du vill och vad du vill.

Så börjar dikten och i sista versen skriver diktaren:

Vänd dig till mig, vänd dig från mig!
Som en höstkväll låt oss brinna!

Här dyker ett favorittema hos författaren upp. Hösten som livgivare, försoning och stundtals något fyllt av vishet och tröst.

Jag har alltid läst dikten som den står, eller som den sjungits, men i den nya boken finns förklaringar och "tolkningar".
Det gör den här dikten ja, hela boken mera läsvärd.

.....................

Mycket i dikterna handlar om den erotiska kärleken och en oändlig längtan hos honom själv att uppgå i den. Den kärlek han söker och skriver om har en undergångskänsla i sig. I Flora och Pomona (1906) märks detta, men genom hela sitt liv och diktning beskriver han en längtan efter något han aldrig hittade och som han inte heller erkände handlade om honom själv. Ett exempel ur dikten Nattyxne:

Veneris blomma, nosserot,
vinden far upp, som sov vid din fot
ur mörkret ett lidelsens stråkdrag svingar
på flädermusvingar
mot månen klot.
Jungfrublomma, böj dina knän,
oskuld som brytes, dess doft är frän.
Vet du de skära drömmarnas öde?
Djupt i din rot går ett hemligt flöde,
en jordbrygd skum,
Veneris blomma, Satyrium."

Rolf Knutsson
Nya Dagen
5 december 2001

------------------------------

Bengt Emil Johnsson
DN
26 november 2001


"Vindens centrala betydelse för Karlfeldt får ett märkligt, gripande och nästan "modernistiskt" avskalat uttryck i dikten Första minnet som ingår i Karlfeldts sista samling.

Det är långt, långt borta på en väg, det är halt,
Svart och kallt,
det är vind, stark vind."

Bengt Emil Johnsson
DN
26 november 2001
Här kommer vi att lägga in böcker som skrivits om och kring Erik Axel Karlfeldt men som inte ingår i Årsboksutgivningen.

Följande årsböcker i Karlfeldtsamfundets skriftserie är alldeles speciellt värdefulla "uppslagsböcker" för den intresserade.

Bästa sättet att få tag på dem är att söka på nätet www.antikvariat.net :

- Bibliografierna, del 1 och
- del 2
- Karlfeldt i musiken. Verkförteckning och antologi
- Erik Axel Karlfeldt, Inspelningar av hans verk
- Vårgiga och hösthorn

Nils Afzelius, Erik Axel Karlfeldts bibliografi. Del 1
färdigställd av Arne Bergstrand

Ett mycket omfattande material som utgjorde Karlfeldtsamfundets skriftserie nr 5, 1974.

bibliografi

Följande är en del av introduktionen till boken:
Första namnet i en bibliografi, ägnad Erik Axel Karlfeldt, bör visserligen vara skaldens eget.
Av särskilt skäl må emellertid de närmast följande raderna här tilldelas hans främste bibliograf.

Icke så, att denna sida skulle komma att rymma karakteriserande minnesord över Nils Afzelius. Sådana ha redan formats av framstående företrädare för svensk litteraturvetenskap och svenskt biblioteksväsen. Bara en synpunkt behöver framföras. Afzelius hörde till de - kanske - lätträknade, som aldrig tvingat medmänniskor att tänka i ibsenska banor: "Venner er en kostbar luksus." Hans vänner minnas honom med tacksamhet och glädje, och det framstår för dem som en hederssak, att mesta möjliga av hans postuma alstring måtte kunna färdigställas och bringas till trycket.

Nils Afzelius hade nämligen vid sin bortgång den 20 december 1970 icke hunnit lägga sista handen vid skilda bibliografiska och litteraturhistoriska verk, som sysselsatt honom under hans idoga emeritår. Bland dem var bibliografien över Karlfeldt. Denna förelåg i spaltkorrektur, som jag på författarens önskan hade granskat. De då noterade förslagen till ändringar och tillägg fick jag dock aldrig tillfälle att i vanlig ordning diskutera med min gamle vän och kollega; det förmenades oss av en vilja starkare än vår. I stället åtog jag mig, på begäran av fru Gretl Afzelius, i januari 1971 att fullborda arbetet. Min åstundan var då att, innan korrekturet lämnades åter till tryckeriet, få reducera antalet oavslöjade anonymer och pseudonymer och dessutom täppa till en del luckor, främst ifråga om översättningar.

För mer information se:
Samfundets årsböcker och gå till 1974.

 

Arne Bergstrand, Erik Axel Karlfeldts bibliografi. Del 2

Karlfeldtsamfundets skriftserie nr 20, 1989.

Bibliografi del ii

Detta är fortsättningen på det i sanning omfattande arbete som presenterades som Karlfeldt-samfundets Skriftserie Nr 5, 1974 (Se ovan) med titeln Erik Axel Karlfeldts bibliografi, skriven av Nils Afzelius och färdigställd av Arne Bergstrand.

För mer information se: 
Samfundets Årsböcker, årgång 1989

 

Arne Bergstrand, Karlfeldt i musiken. Verkförteckning och antologi

Karlfeldtsamfundets skriftserie nr 17, 1986.

Karlfeldt i musiken

Följande är en del av introduktionen till boken:
Karlfeldt i musiken redovisar bortåt 800 tonsättningar till dikter av Erik Axel Karlfeldt. De äldsta melodierna torde härröra från medeltiden, den yngsta är skriven i januari 1986.

Ungefär 250 komponister från in- och utland nämnas i verksförteckningen - åtskilliga amatörer men också många av den nordiska musikens främsta namn, med Jean Sibelius i spetsen.

Förteckningen åtföljes av en antologi, upptagande 32 sånger med pianoackompanjemang, både gammal och nytt. Bland visorna påträffas outslitliga slagnummer som Rudolf Norrbys Svarta Rudolf och Bo Sundblads I Lissabon där dansa de. Bland romanserna möter man en rad välkända verk men också nyheter  av bortgångna mästares hand: Emil Sjögrens Intet är som väntans tider (tidigare tryckt endast i en dagstidning år 1906) samt Natanael Bergs Längtan heter min arvedel, Sigurd Kochs Tillägnan och Ture Rangströms Sub luna.  

För mer information se:
Karlfeldt och musiken och Samfundets Årsböcker, årgång 1986

 

Kurt G. Trägårdh, Erik Axel Karlfeldt, Inspelningar av hans verk

Karlfeldtsamfundets skriftserie nr 21, 1989.

Erik Axel Karlfeldt inspelningar

Ett förnämligt material som efter långa efterforskningar presenterats i Karlfeldt-samfundets skriftserie.
Som arkivarie hos Visans Vänner i Stockholm, har Kurt G Trägårdh upprättat en Karlfeldtdiskografi och
dessutom inkorporerat radioprogram, radioinspelningar och TV-program där Karlfeldts dikter sjungits eller reciterats.

För mer information se: 
Karlfeldt och musiken och Samfundets Årsböcker, årgång1989.

 

Klas Wennerberg, Vårgiga och Hösthorn

Förklaringar till Karlfeldts dikter 

Karlfeldtsamfundets skriftserie nr 7, 1976.

Klas Wennberg Vårgiga och Hösthorn

Följande är en del av introduktionen till boken:
Att förstå Karlfeldt är både lätt och svårt.
Öppet och direkt vädjar han till våra känslor i ett språk, som är klangfullt och rikt. Ja, så rikt, att man ibland skulle önska en hjälp för att förnimma fullheten i skaldens ofta flertydiga och underfundiga ord och vändningar. Den hjälpen lämnar Klas Wennerberg, fil dr., i denna bok. Författaren går igenom hela Karlfeldts diktning rad för rad och ger lätt begripliga förklaringar och kommentarer till varje ovant ord och uttryck. Karlfeldtforskningens senaste rön finns här i lättsmält form.

För mer information se: Samfundets Årsböcker och gå 1976.

Erik Axel Karlfeldt är mindre känd för sina prosaskrifter och tal

Att han kunde uttrycka sig väl och initierat också i prosa vittnar följande sammanställningar om: 
I listan upptas inte Karlfeldts tal (för att ta del av Karlfeldts tal, klicka på Tal), intervjuer, kortare enkätsvar m.m.

Förkortningar:
SAH: Svenska akademiens handlingar
TT: Tankar och Tal, 1932, utg. av Torsten Fogelqvist

1902 Tine. Af Herman Bang. Öfversättning af E.A. Karlfeldt.

1912 Minne af skalden Lars Johansson (Lucidor)
SAH. Omtryckt som Skalden Lucidor. Med illustrationer från dåtidens Stockholm efter Erik Dahlbergs originalteckningar, 1914, ny uppl. 1915. Omtryckt som Skalden Lucidor (Karlfeldtsamfundets skriftserie 23). 1991

1914 Hur tror Ni det är att vara blind? [Svar på en enkät]
I: Ljus! Festskrift utg. med anledning af De blindas förenings tjugufemårsjubileum 1889–1914.
Omtryckt i TT, 1932.

1915 Svenska akademien i psalmboksfrågan. Med särskilda yttranden.
[Karlfeldts yttrande på sid. 39–64]

1920 Det nya psalmboksförslaget, Yttrande vid Svenska akademiens sammankomst den 14 oktober. SvD 20/10

1923 Minnesteckning över Carl Fredrik Dahlgren SAH. Omtryckt som Carl Fredrik Dahlgren. En bild ur svensk romantik för hundra år sedan, 1924.

1926 I Dalarne
I: Svenska turistföreningens årsskrift. Omtryckt i TT och utgiven som särtryck av Karlfeldtsamfundet 1995, 1999

1930 Lukt och doft. En sommarpredikan

StT Julnummer. Omtryckt i TT och utgiven som särtryck av Karlfeldtsamfundet 1995 och 1999

1930 Till skalder och kompaner
DN Julnummer. Omtryckt i TT.

Tal

Erik Axel Karlfeldt är mindre känd för sina tal. Tal 1924 vid Liljewalchs Zornutställning
Men poeten Karlfeldt var även en flitigt anlitad talare.

Längre ner på sidan ser Du en sammanställning av tal Karlfeldt hållit.

Informationen är hämtad från medlemsårsboken 2004 (Nr 36 i skriftserien), Till bönder och till lärde män, som är utarbetad av Christer Åsberg.

Urval

Två urval av Karlfeldts tal har publicerats.
- Torsten Fogelqvist redigerade Tankar och Tal, 1932, och
- Christer Åsberg Till bönder och till lärde män, 2004.

Tillgängliga manuskript bevaras i Karlfeldtsamlingen på Kungliga Biblioteket.

Trots en viss motvilja mot att framträda var Karlfeldt, särskilt mot slutet av sin levnad, en flitig talare. Den position han intog i samhället gjorde detta ofrånkomligt. Därför höll Karlfeldt rimligen många fler tal som inte har bevarats, vare sig som manus, referat eller minne.

Den som känner till något tidigare okänt manuskript eller taltillfälle ombeds kontakta samfundets ordförande.
(Se Så kontaktar Du oss).


TANKAR OCH TAL

Sammanställd av Torsten Fogelqvist
tankar och tal 

Till bönder och till lärde män

Sammanställd av Christer Åsberg. (Karlfeldtsamfundets medlemsårsbok, årgång 2004.)
till bnder och till lrde mn

Sammanställning av tal ur Till bönder och till lärde män

Förteckningen är uppställd kronologiskt. Rubriker till talen är gjorda av resp. utgivare.

Förkortningar
Förklaring

BL
Till bönder och till lärde män. (Där återfinns fler bibliografiska uppgifter)

(KB)
Otryckt tal i Kungliga Bibliotekets Karlfeldtsamling

SAH
Svenska akademiens handlingar

TT
Tankar och tal

 

Årtal

Beskrivning

1889
För livets vår, för kärleken
Skål för kvinnan vid Uppsalastudenternas vårfest
BL
 
1895-96
En praktisk, medborgerlig uppgift av viktigaste slag
Talövningar vid Värmlands läns folkhögskola
BL
 
1896
Individerna dö och förgätas, men släktet består
Minnestal vid Molkoms folkhögskolas nordiska fest
BL, Personhistorisk Tidskrift 2/1996
 
1897
Skämt och allvar kunna gå hand i hand
Tredjeopposition vid E.N. Söderbergs disputation
BL
 
1898
Tal vid mottagandet av grad i samfundet SHT
(KB)
 
1899
Till minnet och löftet
Tal vid Uppsala studentkårs nordiska fest
BL, Flora och Pomona
 
1903
Där en rätt glädje är, där är även ett rätt allvar
Tal vid utnämningen till Apollo-Broder i SHT
BL
 
1904
Ett eko av tidens unga stämmor
Inträdestal i Svenska Akademien
BL, SAH
 
1905
Det unga Dalarne och det unga Sverige
Tal vid ungdomsmötet på Bispbergs klack
BL, TT
 
1906
Den stora vårfloden skall ej dröja
Tal vid Stockholms studentkårs vårfest
BL
 
1906
Till Gurres diktare
Tal vid fest för Holger Drachmann
TT
 
1906
En fläkt av kommande soliga tider
Tal vid barnhemsfest i Krylbo (referat)
BL
 
1909
Blomster på Helikons sluttningar
Minnesteckning över Lucidor i Svenska akademien (referat)
BL
 
1910
Hopp och längtan ha burits på eldens vingar
Tal vid Mora folkhögskolas valborgsmässofest (referat)
BL
 
1911
Vittnesbörd om Fröding
Avskedsord vid Gustaf Frödings grav 1911
BL
 
1912
Tal som Svenska akademiens direktör
SAH
 
1912
Blott det vackraste hos en människa är väsentligt
Svar på Verner von Heidenstams inträdestal i Svenska akademien
BL, SAH
 
1914
En välment farbror
Tal vid barnfest i Åre
BL
 
1918
Gärningarnas kärlek
Hälsningstal till Svenska brigaden
BL
 
1919
Tal vid nordiska författaremötet i Köpenhamn (referat)
Politiken 22/5 1919
 
1919
Det sanna, slående, enda ordet
Tal som Svenska akademiens direktör
BL, TT
 
1919
Svar på Anders Österlings inträdestal i Svenska akademien
SAH
 
1919
Svar på Adolf Noreens inträdestal i Svenska akademien
SAH
 
1921
Tal vid avtäckningen av Frödingbysten på Djurgården
TT
 
1921
Låt det som är svenskt vara svenskt!
Tal vid firandet av Brunnbäcksminnet
BL, TT
 
1921
Vad han ville som konstnär var livet
Minnesord vid Anders Zorns gravvård
BL, TT
 
1921
En ståtlig svensk
Hyllning från Svenska akademien vid Oscar Montelius begravning
BL
 
1921
Tal till Anatole France vid utdelningen av Nobelpriset
Les Prix Nobel en 1921–1922, 1923
 
1922
Hans dikt har änglavingar
Tal vid avtäckningen av Wallinstoden i Solna
BL
 
1923
Den rena, ärliga personligheten
Inledningstal vid en Frödingsoaré i Börssalen
BL, TT
 
1924
Tal om Anders Zorn vid en minnesutställning på Liljevalchs
TT
 
1924
Rannsaka dig, höj dig, rena dig!
Tal vid Ernst Beckmans gravsättning på Djursholms kyrkogård
BL, TT
 
1924
En lantmans son från Dalarna
Tal vid Jordbrukets dag i Hedemora (referat)
BL
 
1924
Carl David af Wirsén
Tal vid avtäckningen av C.D. af Wirséns gravvård
TT
 
1925
Det aktningsvärda borgarekallet
Tal till rektor Per Fischier vid Stockholms borgarskola
BL
 
1925
Den första svensken
Tal vid invigningen av Carl Milles Vasastaty
BL
 
1925
Den nya tiden klappar hårt på våra dörrar
Tal i Dalaföreningen
BL
 
1926
Solsångaren
Tal vid avtäckandet av Carl Milles Solsångaren
TT
 
1927
En skapande konstnär gäckar åldrandets och livets lagar
Tal på Wilhelm Peterson-Bergers 60-årsdag
BL
 
1927
Endast det enklaste, direkta uttrycket är gott nog
Tal vid Allmänna gymnasistdagarna på Norra Latin
BL, TT
 
1927
Varje själ har samma frihet, samma rätt, samma behov
Tal vid soaré till förmån för D.S. Merezkovskij
BL
 
1927
Hjärtan och män, inte rosor och retorik
Tal vid Riksförbundets för Sveriges försvar årsfest
BL
 
1928
Samverkan mellan tronen och folket
Svenska akademiens adress till Gustav V på 70-årsdagen
BL
 
1928
En barockspegel för denna tidens anlete
Tal vid invigningen av Stiernhielmsmonumentet i Vika
BL, TT
 
1928
Det är sant att jag ej gärna talar
Tal vid bankett i Falun (referat)
BL
 
1929
Ungdomen är den rätta vandringstiden
Tal till Langenskiöldska övningskompaniet i Plintsberg
BL
 
1929
Klarhet och sanning
Tal som Svenska akademiens direktör
BL, TT, SAH
 
1930
Hyllning från Svenska akademien vid Esaias Tegnér d.y:s grav
(KB)
 
1930
Tal vid Sven Södermans jordfästning
TT
 
1930
Gammal sång och ny ha samma rätt
Inledning vid PEN-klubbens uppläsningsafton
BL
 
1930
Den svenska folksjälen var med på färden
Tal vid minnesfesten för Andrée-expeditionen
BL

1930
Stark hand, leende mun, ungt hjärta
Till Sinclair Lewis vid utdelandet av Nobelpriset
BL