Redaktionellt innehåll
Dikter & Årsböcker
Knapp


Medlem blir du genom att trycka på knappen ovan och fylla i dina kontaktuppgifter. Medlemsavgiften (se nedan) betalar du till Karlfeldtsamfundets plusgirokonto 67 96 73-4 eller Swish 12345 72 541. Om du har frågor, skicka ett e-brev till Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.. Välkommen till ett livaktigt litterärt samfund!

MEDLEMSAVGIFT
Medlem: 240 kr/år.
Familjemedlem: 120 kr/år.
Studerande under 30 år: 120 kr/år
Ständig medlem: Engångsbelopp 10 gånger årsavgiften för fullbetalande medlem. (Gäller endast enskild person).

Som medlem i Karlfeldtsamfundet får Du:

Karlfeldtsamfundets årsbok
Karfeldtsamfundet ger varje år ut en årsbok med anknytning till Erik Axel Karlfeldt. Ibland kan årsutgåvan vara en CD eller DVD. Här finns en förteckning över samfundets samtliga årsutgåvor:  Karlfeldtsamfundets Årsböcker/kassett/CD.

Medlemstidningen Karlfeldtbladet
Karlfeldtbladet kommer två gånger per år och innehåller artiklar om Erik Axel Karlfeldt och Karlfeldtsamfundets verksamhet. För tidigare nummer, se Karlfeldtbladet.

Inbjudan till Karlfeldtsamfundets möten
Som medlem i Karlfeldtsamfundet blir Du inbjuden till samfundets två årliga möten, Vintermötet samt Års- och Sommarmötet. Vintermötet äger rum i Stockholm/Uppsala en lördag i januari/februari. Vi samlas för ett intressant föredrag, musikunderhållning och samkväm efteråt. Års- och sommarmötet äger rum en helg i juli/augusti på en plats med anknytning till Karlfeldt, vartannat år i Dalarna. Läs mer om Vinter- resp. Års- och sommarmötena under Information om Års- och Sommarmöten. Kommande möten annonseras i Karlfeldtbladet och här på hemsidan.

Ärenden som rör medlemskap, adressändring och avregistrering handhas av:

Jørgen Straarup, S:t Johannesgatan 4 B, 753 11 Uppsala Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., tel. 070-377 23 62 






Karlfeldtsamfundet bildades 1966 för att stimulera intresset för Erik Axel Karlfeldts diktning och bidra till ökad kunskap om hans liv och verk. I dagsläget har samfundet ca 700 medlemmar och är därmed ett av de större och mest aktiva litterära sällskapen.

Kontaktperson: Gunbritt Berggren, info(a)sangs.se, tel. 070-5801195 (se även kontaktsidan)

MEDLEMSAVGIFT
Medlemsavgiften på 220 kr/år (familjemedlem 110 kr/år) samt 110 kr/år för student under 30 år sättes in på samfundets plusgiro 67 96 73-4.

MEDLEMSBOK/ÅRSUTGÅVA
Ett av samfundets viktigaste medel för att nå sitt syfte är den årliga medlemsboken/årsutgåvan, som ger kvalificerade bidrag till kunskapen om Karlfeldts liv och diktning. Medlemsboken/årsutgåvan ingår i medlemsavgiften och utkommer vanligen i slutet av kalenderåret. Se Samfundets Årsböcker/kassett/CD

KARLFELDTBLADET
För Karlfeldtsamfundets medlemmar utges två gånger årligen Karlfeldtbladet, som i skrift och bild rapporterar och informerar om Karlfeldt-aktiviteter. Kortare artiklar om Karlfeldts liv och diktning publiceras regelbundet i Karlfeldtbladet. Här finns också information om de två Karlfeldtgårdarna, Karlfeldtsgården i Karlbo också kallad Tolvmansgården och Karlfeldtsgården i Leksand också kallad Sångs, i Sjugare by utanför Leksand. Redaktionskommittén för Karlfeldtbladet tar gärna in bidrag från samfundets medlemmar. Se Karlfeldtbladet.

HEMSIDAN
Karlfeldtsamfundets hemsida innehåller information om både Erik Axel Karlfeldt och Karlfeldtsamfundet. Hemsidan speglar både det aktuella och historia och har vuxit till ett minibibliotek kring karlfeldtiana, med många artiklar kring Karlfeldts diktning och liv. 

KARLFELDTPRISET
Karlfeldtpriset en prestigefylld utmärkelse och belöning som normalt utdelas vart tredje år. För prisinnehavare och prismotivering, se Karlfeldtpriset.

UNGDOMENS KARLFELDTPRIS
Ungdomens Karlfeldtpris är en tävling för ungdomar om bästa uppsats om Erik Axel Karlfeldt. 

VINTERMÖTE OCH ÅRS- OCH SOMMARMÖTE
Karlfeldtsamfundet arrangerar sammankomster för medlemmarna ett par gånger per år. Års- och Sommarmötet hålls en helg i juli/augusti. Mötesplatsen växlar från år till år. Det har blivit tradition att varannat år förlägga Års-/Sommarmötet till en plats i Dalarna och vartannat år till en plats utanför Dalarna med anknytning till Karlfeldt. I januari/februari hålls ett Vintermöte, normalt i Stockholm, med föredrag, diskussioner, recitation och musik. 





Många undrade över kopplingen mellan Karlfeldt och Skara, men Christer Åsberg lyckades i sina välkomstord knyta Karlfeldt både till Skara och landskapet. Västergötland har i vår tid satts på kartan av Bert Karlsson och Jan Guillou. ­Skara, välkänd skolstad, är även känd för författare med Johannes Edfelt som den mest framträdande. I hans diktsamling Högmässa från 1934 tonar ekon från Karlfeldts "Vinterorgel", slutdikten i Hösthorn (1927), trots att Edfelt och hans generationskamrater sökte frigöra sig från Karlfeldt. Ett annat skaranamn är Hugo Swensson, en karismatisk lärare, som präglade ­generationer av elever och som själv var författare till romaner i läroverksmiljö.

Om djäknarna i Skara berättade Per Malmberg, själv Skaradjäkne. Olof Sköt­konung, döpt i S:t Sigfrids källa vid Husaby omkring år 1000, inrättade det första svenska biskopssätet i Skara. 1220 instiftade dom­kapitlet en skola för djäknar, eg. 'diakoner'. De mest begåvade skickades till Paris, där de samlades i studentkollegier, som erbjöd husrum och gemensamma måltider. År 1300 fanns tre liknande sammanslutningar: Uppsala-, Linköpings- och Skarakollegiet. Man idkade idoga studier men förde emellanåt ett "herrans liv", vilket mot 1400-talets mitt medförde att kollegierna stängdes.

Undervisningen förändrades efter Gustaf Vasas reduktion. 1571 infördes en skol­ordning, omfattande de tre 'heliga språken' grekiska, latin och hebreiska jämte sång. Skara fick gymnasium 1641. Som mest var 600 elever inskrivna. Ett av de stora namnen under 1700-talet var Peter Hern­qvist, som 1775 fick till stånd en veterinärinrättning i Skara. Bland bemärkta elever från senare årgångar kan nämnas Caj "Kajenn" Lundgren, som 1990 fick Karlfeldtpriset. Skaradjäknarna håller samman i en förening med 1200 medlemmar. Berömd är sånggruppen "Djäknarna", en helt elevstyrd organisation.

"Gunnar Wennerberg i Skara" var ­rubriken på ett anförande av Carl-Olof ­Jacobson, själv välkänd gluntsångare. Wennerberg föddes 1817, blev student i Uppsala och slutligen docent i estetik. Efter en hård utnämningsstrid blev han 1849 lektor i filosofi i Skara, där många av hans Gluntar kom till. Wennerberg  inackorderar sig hos gode vännen Adrian Thengbergs moster – en amper dam som fått låna drag åt fröken Hoppenrath, Gluntens besjungna moster. 1851 erhåller Wennerberg ett stipendium för en konstresa i Europa. Han förälskar sig i Hedda Cronstedt och förlovning eklateras. Bröllopet får dock anstå till dess han återkommer från sin utlandsresa och kan återvända till Skara. Wennerberg tar säte i domkapitlet, i stadsfullmäktige och landstinget och ägnar sig åt musik- och bibelstudier. Hans ekonomi blir ansträngd – trots goda inkomster från Gluntarne, som 1849 kommit ut i tryck – och han söker sig en annan utkomst. Efter Carl XV:s tronbestigning 1859 för­ordnas Wennerberg som sakkunnig i en kommitté att se över vilka konstsamlingar som skulle ingå i Nationalmuseum. Uppdraget medför en ny konstresa till europeiska museer. 1864 utses Wennerberg till intendent för konstsamlingarna på de kungliga slotten och han bryter upp från Skara – hyllad och saknad.

Efter sedvanliga årsmötesförhandlingar under Bengt Lambes ledning följde Folke ­Bohlins föreläsning "Fridolins fårabog – ett  sångligt missförstånd" (se sid. 10). Lördagskvällen bjöd på glad och trivsam stämning, kvartettsång av Skaradjäknarna, en iscensättning av "Den rike ynglingen" med recitation och sång av Hans Barent­hein, Gösta Berglund och Christer Åsberg. Nils-Johan Höglund och Carl-Olof Jacobson sjöng Gluntar.

På söndagen var det utflykt till Varnhems klosterruin och kyrka. Som en stämningsfull inledning mitt i den cisterciensiska ruinen läste Hans Barenthein "Blommornas kärlek", Erik Axel Karlfeldts hyllning till  blomsterkonungen. Därefter tog Carl-Olof Jacobson med oss "I Linnés fotspår". Linné var inte bara botaniker utan också läkare, resenär, författare och vår första ekolog med lidelsefullt engagemang för vad han kallar naturens ekonomi. Nytto­tänkandet var centralt för honom, vilket också motiverade ständernas och andra gynnares generositet i samband med hans landskaps­resor, livfullt och åskådligt beskrivna på en prosa, som beundrats av många efterföljare. Linné var en flitig brevskrivare och hade kontakt med kolleger och auktoriteter i hela Europa. Denna korrespondens, 5000 brev och kopior, kommer inför jubileet att bli tillgänglig på nätet – ett projekt som ­sysselsätter vetenskapshistoriker och latinkunniga språkvetare. Under Västgötaresan 1745 inventerar Linné växt- och djurliv och mineraltillgångar, beskriver näringar, folkseder och lokala traditioner. Särskilt intresserar han sig för Kinnekulle, inte minst som geologisk formation. Syftet är både vetenskapligt och merkantilt – hur kan iakttagelserna praktiskt utnyttjas? På olika håll  i Sverige och i världen kom­mer man att celebrera 300-årsminnet av denne storman inom vetenskapen. Kulmen sker i Uppsala på födelsedagen den 23 maj.

Varnhems klosterkyrka från 1100-talet uppfördes från början i romansk stil,  färdigställdes efter en häftig brand i ung­gotisk stil och invigdes 1260. Birger Jarl har fått sin grav i kyrkan och hans naturalistiskt skulpterade ansikte finns på en pelare ovanför predikstolen.
I mitten av 1600-talet får Magnus Gabriel De la Gardie klosteranläggningen av drott­ning Kristina. Han restaurerar helgedomen, inreder den till en luthersk predikokyrka och gör den till sin gravkyrka. Den senaste restaureringen 1923 återgav kyrkan en del av dess medeltida karaktär.

MARGARETA HÖGLUND

Referat publicerades i Karlfeldtbladet nr 2/2006
I Kungl. Bibliotekets ämbetsarkiv finns dokument som upplyser om tillkomsten av Karlfeldtsamfundet.

Den 20 juli 1964 skulle Erik Axel Karlfeldt ha fyllt 100 år. Under själva jubileumsfirandet uppkom förslag om att bilda ett Karlfeldtsamfund från bland andra bibliotekarien Tora Olsoni och folkskolläraren Per Johannes. Samma höst, den 28 oktober, hölls ett sammanträde i Uppsala under ordförandeskap av professor Gunnar Tide­ström. Per Johannes, som hade tagit initiativ till mötet, redogjorde för hur han tillsammans med tre andra undertecknare sänt ut ett upprop om insamling av medel till en fond, som var avsedd för den framtida vården av Sånggården i Sjugare. Reaktionerna de hade mött vid insamlingen var så goda att ett 20-tal av givarna inbjudits till detta möte i Uppsala. Gunnar Tideström meddelade inledningsvis att han hyste vissa betänkligheter mot att instifta ett nytt författarsamfund mot bakgrund av att det redan fanns ett stort antal och att erfarenheterna från dessa inte var så goda. Men de övriga tycktes inte dela hans uppfattning. Akademiledamoten professor H.S. Nyberg tyckte att det skulle vara viktigt med en "tillförlitlig och kritisk samlad upplaga av Karlfeldts skrifter och att hans litterära kvarlåtenskap blir föremål för utgivning". Skötseln av Sånggården kunde däremot Svenska Akademien inte lägga sig i. Professor Karl-Ivar Hildeman talade om två huvuduppgifter för ett karlfeldtsamfund: vård av Karlfeldt-minnena och utgivning av skrifterna. Karlfeldt-minnena var Hyttbäcken, Tolvmansgården och Sånggården. På den senare gården hade en stor del av dikterna i Hösthorn tillkommit. Fil. dr. Petrus Envall höll inte med Hildeman. Den gamle rektorn och ­pedagogen ansåg att "Ett Karlfeldtsamfund bör inte ha ansvar för gårdarna och heller inte för utgivningen av skrifterna men däremot göra en pedagogisk insats. Det kan ske genom en Karlfeldt-dag, t.ex. vart annat år i Leksand och vart annat i Folkärna." Han refererade till Wallinsamfundet.

Bland de deltagande yttrade sig också fil. dr. Yngve Lorentz från Leksand. Han berättade om Gerda Karlfeldts rädsla för att skaldens kvarlåtenskap skulle bli föremål för forskning. Landsarkivarien Björn Hallerdt menade att man måste göra ett val mellan de tre Karlfeldt-gårdarna och då välja Sånggården med hänsyn till den personhistoriska anknytningen. Av de övriga inbjudna märktes direktör Otto Wigardt från Svenska Turistföreningen och två representanter från Kungl. biblioteket, bibliotekarierna Sten G. Lindberg och Thomas Tottie. Ordföranden fastslog att det var för tidigt att konstituera ett Karlfeldtsamfund, men att man skulle tillsätta ett interims­utskott, som skulle utreda frågan. Till ledamöter av kommittén valdes Gunnar Tide­ström (sammankallande), Olle Björkman, Björn Hallerdt, Karl-Ivar Hildeman och Per Johannes.

Under våren 1965 fortsatte försöken att bilda ett Karlfeldtsamfund. Riksbibliotekarien Uno Willers hade vid den här tidpunkten en styrelseplats i Svenska turistföreningen och måste ha insett värdet av inte bara Sånggården utan också Karlfeldtarkivet på Sångs. Karlfeldt hade ju dessutom en speciell anknytning till KB, som varit hans arbetsplats under åren 1900-1905. Karl-Ivar Hildeman, den ende forskare som haft förmånen att studera vissa delar av Karlfeldt­arkivet på Sångs, berättade förmodligen för Willers om en del intressanta iakttagelser.  Därför kan sedan Uno Willers i ett brev till Gerard Bonnier skriva att det finns bortåt hundra Zorn-brev i arkivet. Willers och Bonnier kommer överens om att stötta Sånggården med en summa pengar mot att KB övertar Karlfeldtarkivet och Bonniers får förstahandsrätten till framtida tryckningar av brev och dikter ur arkivet. Med hjälp av Yngve Lorentz blir det också en överenskommelse med Gerda Karlfeldt, som ställer som krav att arkivet inte får öppnas förrän 50 år efter Karlfeldts död, den 8 april 1981. Det enda som får visas och användas är det material som Karl-Ivar Hildeman redan sett.

På själva midsommarafton 1965 undertecknades det dokument som gav KB rätten till Karlfeldtarkivet. KB:s förvärv blev ett värdefullt tillskott till bibliotekets hand­skriftssamlingar och uppmärksammades med feta rubriker av pressen. Förutsättningarna för bildandet av ett Karlfeldtsamfund stärktes och Tideström önskade ha ett nytt möte i Uppsala den 10 september. Men Willers förekom honom och lät Hallerdt kalla till en sammankomst med middag på KB i stället den 9 september.

I ämbetsarkivet hittar jag ett indignerat svarsbrev från Akademiens ständige sekreterare Karl Ragnar Gierow, som undrar varför man kallar tre akademiledamöter (Gierow, Nyberg och Österling) till middag en torsdagskväll kl. 18. De kunde naturligtvis inte utebli från torsdagens traditionella ärtsoppa på Freden. Vid mötet på KB disku­terades bildandet av ett Karlfeldtsamfund men ingenting antecknades. Däremot lär Willers under kvällen ha "uttryckt ett bestämt önskemål om att ett nytt sammanträde skulle äga rum i Falun den 26 eller 27 november."

Den 17 januari 1966 bildades Karlfeldtsamfundet på Dalarnas museum i Falun på initiativ av landshövdingen Gösta Elfving.  Till samfundets ordförande valdes redaktör Anders Yngve Pers från Västerås. Pers var en omvittnat hängiven Karlfeldtbeundrare. Vid ett besök på hans gamla tidning Vestmanlands läns tidning, VLT, i mitten av december 2005 träffade jag en journalist som anställts av Pers för ca 30 år sedan. Hon berättade då hur han förhört henne om hennes Karlfeldt-kunskaper vid anställnings­intervjun.

Uno Willers hade all anledning att vara nöjd med sina insatser, men han slapp uppleva en liten besvikelse beträffande Zorn-breven. Willers avled 1980 och den 8 april 1981 öppnades Karlfeldtarkivet på KB för ivriga forskare, radio och TV. Det visade sig vara Emma Zorn som skrivit 89 brev till Karlfeldt. Anders Zorn hade endast skickat nio vykort. Jag fick hand om materialet och kan vittna om att det är oerhört intressant, främst för att det ger oss en inblick i en författarverkstad och ett författarliv samtidigt.

Om inte Karlfeldtsamfundet med alla dess hängivna medarbetare funnits skulle svensk litteraturforskning varit mycket fattigare idag. Jag är också övertygad om att Karlfeldtsamfundet har många goda år framför sig och att det återstår mycket för Karlfeldtforskarna att göra.

ANN CARLSSON

Publicerad i Karlfeldtbladet nr 1/2006

Vilken härlig möjlighet att förvärva nedanstående exemplar i akt och mening att själv läsa och lyssna, men också få möjlighet att ge en gåva till vänner och bekanta. Vid beställning expedieras försändelsen via post i ett vadderat brev. Faktura medföljer. Angivna priser inkluderar porto och emballage.

Årtalen anger utgivningsår för respektive årsbok/årsutgåva.

Böcker och DVD

2018  Jungfrun och Demonerna. Pris 150 kr
2017  Träffpunkt Karkfeldt. Pris 150 kr
2016  Karlfeldt & Co – den förlorande generationen. Pris 150 kr
2015  Fridolins lustgård. Berättelsen om Karlfeldtsgården Sångs i Sjugare (DVD). Pris 100 kr
2014  Älska, dricka, sjunga, leva, dö. En essä om Erik Axel Karlfeldt. Pris 200 kr
2013  Erik Axel Karlfeldt, Oration till skalder och kompaner. Pris 80 kr
2012  Karlfeldt i sin tid. Pris 190 kr
2011  Dalmålningar utlagda på rim. Pris 190 kr
2010  Jag är lust och jag är längtan. Pris 190 kr
2009  Vägen till Nobelpriset. Pris 190 kr
2009  Vägen till Nobelpriset, engelsk version. Pris 190 kr
2007  Möten med Karlfeldt. Pris 50 kr
2006  Tre trädgårdar. Pris 150 kr
2005  Erik Axel Karlfeldt, Dikt och Liv. Pris 120 kr
2005  Till bönder och lärde män. Pris 80 kr
1999 "Jag ville ha sagt dig det ömmaste ord", Carin von Sydow, nytrycks som Print on Demand. Pris 190 kr

CD-skivor
"Drömmen och livet" Sofia Sandén och Anders Nygårds. Pris 120 kr
"Renässans" Lars Anders Johansson. Pris 100 kr
"Kärlek och drömmar". Karlfeldt-tonsättningar av Robert Sund. Pris 100 kr
Håkan Steijens LP, överförd till CD. Pris 100 kr
2008  "I Fridolins spår" Lars Anders Johansson. Pris 100 kr
2000  "Jag är en sjungandes röst" återutgiven som CD. Pris 80 kr

Glöm ej att vid beställning ange namn och leveransadress.
Beställning kan göras via e-post: andersback42(a)gmail.com eller per brev till:

Karlfeldtsamfundet
c/o Anders Back
Rältlindor, Korpholsvägen 30
785 50 Djura

Är det någon årsbok/CD som Du vill veta mer om, gå till Samfundets årsböcker.