Redaktionellt innehåll
Dikter & Årsböcker

Lars Anders Johansson tonsätter 90-talisterna

Poeten, vissångaren och tonsättaren Lars ­Anders Johansson (f. 1981) släpper i vår sin femte CD-skiva som fått titeln Renässans. Där tar han sig an 1890-talets svenska poesi­skatt med egna tonsättningar av Karlfeldt, Heidenstam och Fröding. Bland de nya tonsättningarna finns bl.a. Karlfeldtdikterna Julia Juplin, Jone havsfärd, ­Göken och En gammal man. Lars Anders, som en ­period ingick i Karlfeldtsamfundets styrelse, har tidigare med samfundets stöd gett ut en CD med tonsatta Karlfeldtdikter, I Fridolins spår (2008), som fick fina recensioner. Den nya CD-skivan kommer att medfölja Karlfeldtsamfundets årsbok 2016.

Lars Anders JohanssonHur upptäckte du själv 90-talisterna?
– Det var runt 2003. Jag spelade i ett punkband men hemma på kammaren blev det mest akustiskt och i synnerhet visor av Evert Taube. Jag blev nyfiken på hans inspirationskällor och upptäckte då Fröding, Heidenstam med flera. Karlfeldt väckte först ingen större entusiasm hos mig men eftersom Taube hyllar honom köpte jag ett exemplar av Samlade dikter när jag såg den på bokrean. Jag sträckläste den och sedan var jag fast! Jag kunde höra musiken. Melodierna dök genast upp i huvudet på mig och några av sångerna tillkom redan vid första läsningen.

Är det Karlfeldt som är favoriten?
– Han är den som jag ägnat mig mest åt och gjort flest tonsättningar av. Karlfeldt är den mest suggestive och den allra främste när det gäller rytmer och klanger. Fröding är den allra största "hantverkaren" när det gäller bunden vers och han är bredare än Karlfeldt i sin poesi. Men när Karlfeldt är som bäst, då är han oöverträffad! Heidenstam har vissa guldkorn i sin diktning men jag uppskattar hans prosa mer.

Finns det någon chans till renässans för Karlfeldt och 90-talisterna?
– Ja, absolut! Se bara vad Mando Diao gjorde för Frödings popularitet. 90-talisternas bundna vers och behandling av livsfrågorna gör dem lättillgängliga. De lämpar sig väl att tonsätta och det är främst genom musiktexter som människor kommer i kontakt med bunden vers idag. Jag tycker 90-talisterna har fått en oförtjänt marginaliserad roll i dagens kulturliv och ser fram emot den "verkliga" postmodernismen då man kan välja fritt från alla epoker. Den stora tillgången till kultur på nätet kommer att göra det svårt att upprätthålla någon homogenitet i synen på olika epoker.

Hur "moderna" är dina tolkningar av Karlfeldt?
– Jag försöker inte vara tidstrogen i tolkningen men ser heller ingen poäng i att följa trenderna för dagen. Jag är ganska respektlös i mitt val av musikgenre när jag närmar mig texterna. Det är de melodier som jag hört i mitt eget huvud när jag läst dikterna och jag hoppas det hörs att jag är ärlig. Musiken befinner sig i gränslandet mellan country, pop och visa. Det finns alltid de som retar sig och tycker att man inte får behandla Karlfeldt hur som helst. Därför var det extra roligt att höra kommentaren från Karlfeldts döttrar Anna och Ulla efter min spelning på samfundets ­Vintermöte 2008: "Det här hade pappa tyckt om!"

Cari Hildebrand